Bolån

Det har blivit dags att investera i en bostad. För många är det den största investeringen som görs under livet. En fastighet/bostad som man amorterat färdigt när pensionsåldern närmar sig kan ses som en trygghet på äldre dagar. Kostnaden för att bo blir inte särskilt hög genom att ingen ränta eller amortering behöver betalas. Bostaden kan också säljas om man vill flytta till något mindre och ”få loss pengar” till annat som kan göra livet glatt på ålderns höst. Var därför noga med allt som hör ett husköp/bostadsköp till.

Det är få förunnat att ha eget kapital som räcker till köpet utan de flesta får låna. Främst är det banker och hypoteksinstitut som ger bostadslån. Eftersom prissättningen är fri skiljer det mellan deras räntor, avgifter, avtalsvillkor med mera. Allt är förhandlingsbart – glöm inte detta.

Vi förutsätter att du först tittat över din privatekonomi och räknat ut vad du är beredd att betala för räntor och amorteringar varje månad och att det finns en marginal i detta. Därefter bör du begära offerter från flera kreditgivare. Det är inte bara räntevillkoren du ska tänka på utan även avtalsvillkoren i övrigt. Jämför sedan dessa och gör en totalbedömning över vad som skulle passa dig bäst.

Banken eller kreditinstitutet gör alltid en kreditbedömning av din betalningsförmåga så det kan vara bra att först ha undersökt sina lånemöjligheter för att få fram en ungefärlig summa som går att få låna.

Glöm inte att skriva in en återgångsklausul i köpeavtalet om inte banken beviljat krediten innan köpet. I klausulen ska det tydligt framgå att köparen kan dra sig ur affären om inte krediten beviljas.

Kravet på kontantinsats

Enligt svensk lag måste den som köper en bostad själv ha en kontantinsats på minst 15 procent av köpesumman. Du som inte haft möjlighet att spara ihop till kontantinsatsen kan kolla möjligheten till att låna till kontantinsatsen.

Från den 1 oktober 2010 gäller ett allmänt råd från Finansinspektionen. Rådet innebär att lånet/-en på din bostad inte bör överstiga 85 % av bostadens marknadsvärde vid lånetillfället. Denna begränsning gäller nya lån och utökning av befintliga lån där säkerheten är bostaden.

Förutom att kreditinstitutet har bedömt låntagarens betalningsförmåga och godkänt den kräver de säkerhet för lånet. Säkerheten kan vara i fast eller lös egendom eller i form av borgen. Vid bostadsköp är det vanligt att köparen lämnar fastigheten/bostaden som säkerhet för lånet/lånen. Det görs genom att ägaren ansöker om inteckning av fastigheten hos inskrivningsmyndigheten. Efter myndighetens godkännande förs inteckningen in i fastighetsboken och ett pantbrev utfärdas. Detta överlämnas till kreditgivaren (exempelvis en bank). Vid köp av bostäder finns det i många fall redan utfärdade pantbrev vilket innebär att nya pantbrev inte behöver tas ut.

Bostadsrätt

En bostadsrätt går också att använda som säkerhet för ett lån, det vill säga kan även pantsättas. För en bostadsrätt utfärdas dock inte ett pantbrev utan det fungerar enligt följande. Ett avtal skrivs mellan ägaren och kreditgivaren om pantsättning. Kreditgivaren underrättar (ett annat använt ord för detta – denuntierar) därefter bostadsrättsföreningen om att en pantsättning av bostaden har skett.

Glöm inte bort följande kostnader

Det finns en hel del andra kostnader som tillkommer vid ett bostadsköp.

Inskrivningsmyndigheten tar betalt för:

• Lagfartsbevis. Talar om vem som äger fastigheten. Denna stämpelskatt är på 1.5 % av köpeskillingen eller 1.5% av taxeringsvärdet om det nu skulle vara högre än köpeskillingen
• Pantbrev. Ett pantbrev kostar 2 % av inskrivningens belopp i stämpelskatt.
• Expeditionsavgift. Inskrivningsmyndigheten tar ut en expeditionsavgift för att utfärda lagfart och pantbrev.

Kreditgivaren (exempelvis en bank eller hypoteksinstitut) tar normalt ut en uppläggningskostnad för krediten.

Kostnaden för att få fastigheten värderad av en värderingsman. Jämför olika värderingsmäns priser. Kontrollera att värderingsmannen som väljs är godkänd av banken/kreditinstitutet.