Täckningsbidraget visar hur mycket, d.v.s. vilket bidrag, som produkten ger för att täcka företagets samkostnader och räcka till eventuell vinst. Bidragskalkylen lämpar sig för att räkna ut lönsamheten på en produkt, ett sortiment, en avdelning, ett säljdistrikt etc.
Sär- och samkostnader
Särkostnader
Teoretiskt definieras särkostnader som ”kostnader som beror på vilket handlingsalternativ som väljs”. Översättes detta till normal svenska för en produkt blir det ungefär så här ”kostnader som en produkt orsakar och som inte skulle uppstått om produkten inte tillverkades”. Observera att det innebär mer än bara ”rörliga kostnader” som direkt material, direkt lön etc. Detta kan innebära en helt ny produktionslinje, ombyggnad av lokaler m.m.
Särkostnader (och även särintäkter) är det som på ett naturligt och rättvist sätt kan hänföras till ett kalkylobjekt (produkt, produktsortiment, avdelning, fabrik, lager mm).
Samkostnader
Teoretiska definitionen är ”kostnader som inte beror på vilket alternativ som väljs”. För en produkt betyder det att samkostnader är kostnader som är oberoende av om produkten tillverkas eller ej. Vi kan också säga att det är kostnader för gemensamma resurser som produkten tar i anspråk.
Exempel på sär- och samkostnader
En restaurang har fått tillåtelse av kommunen att sätta upp en glasskiosk på torget utanför restaurangen. För att räkna på glasskioskens lönsamhet använder restaurangen bidragskalkylering.
Samkostnader är de kostnader för administration med mera som sköts från restaurangen.
Särkostnader är de kostnader som är direkt relaterade till glasskiosken t.ex. leasingkostnaden för kiosken, kostnaderna för tillstånd, hyra för uppställnings- platsen, inredning och utrustning, lön till expedit, inköpskostnaden för glass m.m.
Företagets (restaurangens) särintäkter är de intäkter som är relaterade till glasskioskens försäljning.
Glasskioskens täckningsbidrag, TB, är intäkterna från glassförsäljningen minus särkostnaderna. Täckningsbidraget ska bidraga till att täcka företagets sam- kostnader samt även bidraga till företagets totala vinst.
Bidragskalkylens fördelar
Fördelen med bidragskalkylen är att man bortser från företagets sam- kostnader. Det bidrag som räknas fram kan jämföras med t.ex. en annan produkts bidrag. I en valsituation är det därför mycket lätt att välja. Den produkt som ger det högsta täckningsbidraget väljs.
Bidragsmetoden är enkel och snabb att arbeta med. I jämförelse med själv- kostnadskalkylering behöver inga fördelningsnycklar användas. Metoden visar på ett enkelt sätt vad som är lägsta tänkbara pris att sälja produkten för. Genom att använda bidragskalkylering är det lättare att arbeta med en flexibel prissättning.
Om ett företag har ledig kapacitet är en produkt lönsam att tillverka och sälja om täckningsbidraget är positivt. Gäller dock under ett kortare tids- perspektiv.
Ibland kan ett företag ha en så kallad ”trång sektion”. Det kan vara en begräns- ning i råvara, i en maskin, i speciell arbetskraft eller att helt enkelt avsättnings- marknaden är begränsad. När det gäller att beräkna vilken eller vilka produkter som ska tillverkas i den trånga sektorn gäller regeln att den eller de som ger högst totalt täckningsbidrag väljs.
Täckningsbidrag och täckningsgrad
Täckningsbidraget visar hur mycket, d.v.s. vilket bidrag, som produkten ger för att täcka företagets samkostnader och räcka till eventuell vinst.
Täckningsbidrag = Försäljningsintäkter – Särkostnader
Täckningsbidrag/st = Försäljningspris/st – Särkostnader/st
I det lilla företaget räknar man oftast bara med en nivå på täckningsbidraget (TB1). Större företag använder sig av flera nivåer tex TB1, TB2 och TB3.
Exempel
Ett varuhus som ingår i en butikskedja bedriver försäljning inom ett flertal varuområden där varje varuområde är en egen avdelning. Vitvaruavdelningen har försäljning inom tre varugrupper, spisar, kylskåp och diskmaskiner. Priser och kostnader i tkr.
| spisar | kylskåp | disk- maskiner |
Totalt | |
| Särintäkter | 9 000 | 11 000 | 5 000 | 25 000 |
| Särkostnader varugrupp | – 4 000 | – 6 000 | – 3 000 | – 13 000 |
|
|
|
|
|
|
| Täckningsbidrag 1 | 5 000 | 5 000 | 2 000 | 12 000 |
| Fasta särkostnader avdelning | – 3 000 | |||
|
|
||||
| Täckningsbidrag 2 | 9 000 | |||
| Fasta särkostnader butik | – 2 000 | |||
|
|
||||
| Täckningsbidrag 3 | 7 000 |
Täckningsgrad
Täckningsgraden är täckningsbidragets andel av särintäkterna.
Täckningsgrad i % = (Täckningsbidrag / Särintäkt) x 100
Täckningsgraden är ett relationstal vilket innebär att det går att använda som jämförelse mellan tex olika avdelningar oberoende av deras storlek.
Precis som det finns olika nivåer på TB1, TB2 osv. räknas även täckningsgrad på olika nivåer, TG1, TG2 etc.
I normalfallet är det den avdelning som har störst TG som det gäller att satsa på eftersom den ger störst bidrag till verksamheten.
Problemet med bidragskalkylering
När företaget gör en bidragskalkyl tar det inte hänsyn till företagets samkostnader. Även om till exempel en avdelning visar bäst täckningsgrad behöver det inte innebära att avdelningen är den mest lönsamma. Företagets samkostnader är kanske ”snedfördelade”. Den avdelning med högst TG kanske förbrukar mer av företagets gemensamma resurser än en annan avdelning som den jämförs mot. I de flesta fall är det dock på det viset att den avdelning som har det högsta TG är den mest lönsamma.
Läs mer om:
Kalkylering
Grundläggande begrepp
Nollpunkten och resultatdiagram
Självkostnadskalkyl
Timkostnadskalkyl
Marginal i varuhandelsföretag
Investeringskalkyl