Företagande och livsmedel

Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. I Sverige använder varje invånare cirka 160 liter vatten per dag, varav tio liter till dryck och matlagning.

Många kalorier men inte så mycket näring. Det är gemensamt för godis, choklad, glass, bakverk, sylt, marmelad och chips. Här får du svar på frågor om sött och salt. 

Många kalorier men inte så mycket näring. Det är gemensamt för godis, choklad, glass, bakverk, sylt, marmelad och chips. Här får du svar på frågor om sött och salt.
 

Detta avsnitt handlar om livsmedel och innehåll ur ett konsumentperspektiv. Vad är nyttigt? Vad betyder E-nummer? Vilka tillsatser finns i vår mat? Och mycket mer.

Arsenik är ett grundämne som finns naturligt i vissa berggrunder och grundvatten. Ris och andra grödor kan ta upp arsenik via jorden eller bevattningsvattnet. Ett högt intag av arsenik kan öka risken för vissa cancerformer.

Här beskriver vi de rökningsmetoder som används i Sverige, faktorer som påverkar halten av PAH och vad man kan göra för att minska halterna av PAH. Vi skriver också om vad man bör tänka på om man vill låta analysera sina rökta produkter för PAH.

Du som livsmedelsföretagare ska veta att maten är säker och rätt märkt. Du ska också se till att kraven i lagstiftningen är uppfyllda hela tiden. Därför måste du kontrollera din egen verksamhet. 

Denna förteckning ska vara en hjälp för livsmedelsföretagare att identifiera faror vid upprättande och validering av HACCP-planer. Den kan också vara en hjälp för livsmedelsinspektörer.

Fisk, kött av nöt, gris, lamm, get och fågel och vissa andra livsmedel som exempelvis honung, frukt och olivolja ska enligt reglerna alltid märkas med ursprung, det vill säga märkningen ska visa var produkterna kommer från. För andra livsmedel ska ursprung anges om konsumenten annars kan bli vilseledd.

Nyckelhålet har funnits i 25 år och har en igenkänningsfaktor i Sverige på över 95 procent. Genom att märka dina produkter med Nyckelhålet gör du det enklare för konsumenten att välja nyttigare mat.

I Sverige finns drygt 65 500 livsmedelsföretag, allt ifrån små kiosker till stora livsmedelsindustrier. Ansvaret för den offentliga kontrollen av dessa livsmedelsanläggningar fördelas mellan Livsmedelsverket, länsstyrelserna och de kommunala miljöförvaltningarna. Detta regleras i 23§ i livsmedelsförordningen.

Grunden i livsmedelslagstiftningen är att den som vill tillhandahålla livsmedel på marknaden också ansvarar för att dessa livsmedel är säkra och rätt märkta.

Livsmedelsverket har en egen återkommande kontroll av livsmedel. I kontrollen ingår livsmedel från det egna landet samt livsmedel importerade från länder inom och utanför EU. Det är livsmedelsprodukter och inte anläggningar som kontrolleras.

Vid detaljhandelsförsäljning av fisk, kräftdjur och blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur ska konsumenten få information om handelsbeteckning, produktionsmetod och ursprung genom lämplig märkning eller affischering.

Klimatförändringar - med bland annat ökad nederbörd och översvämningar, torrare somrar och ändringar i havsnivån - innebär stora utmaningar för tillgången på bra och säkert dricksvatten. För att säkra försörjningen av bra dricksvatten krävs anpassning till de nya förutsättningarna på flera områden.

När det finns misstanke om att kranvattnet innehåller bakterier, virus eller parasiter som kan göra dig sjuk rekommenderar din kommun att vattnet ska kokas innan det kan drickas eller användas i matlagning.
 

Det finns fyra typer av förpackat vatten. För naturligt mineralvatten och källvatten finns särskilda regler för att de ska få säljas som naturligt mineralvatten respektive källvatten.

Som brunnsägare bör man regelbundet ta prover på sitt dricksvatten. Att lukta och smaka räcker inte för att avgöra om brunnsvattnet är lämpligt som dricksvatten.
 

Livsmedelsverket har tagit fram råd om hur du ska sköta din brunn för att dricksvattnet ska ha bra kvalitet.

Det är inte alltid självklart att dricksvattnet från den egna brunnen har bra kvalitet. Många faktorer påverkar brunnsvattnets kvalitet.