Företagande och livsmedel

För att säkerställa att dricksvattnet har bra kvalitet finns föreskrifter som dricksvattenproducenter och tillhandahållare måste följa. I föreskrifterna finns bland annat krav på dricksvattenberedningen och hur distributionsanläggningen ska underhållas och skötas samt kvalitetskrav i form av gränsvärden för det dricksvatten som lämnar vattenverket (utgående dricksvatten) och som senare tappas ur kranen hos konsumenterna.
 

Det är många aktörer som är inblandade i kedjan från vattentäkt till dricksvattenkran. Den storskaliga dricksvattenförsörjningen är komplex och måste vara robust nog för att fungera tjugofyra timmar om dygnet, år efter år.
 

Material och produkter som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel får inte överföra ämnen till livsmedlet i sådana mängder att de: utgör en fara för människors hälsa, medför en oacceptabel förändring av livsmedlets sammansättning, försämrar dess smak och lukt

Som livsmedelsföretagare ansvarar du för att den mat du hanterar och säljer är säker. Reglerna finns samlade i att antal EU-förordningar och det finns flera lösningar till att producera säkra livsmedel. Regler om hur din livsmedelslokal ska vara utformad och hur god livsmedelshygien säkerställs finns till största delen samlade i ett antal EU-gemensamma förordningar om livsmedelshygien.
 

Näringspåståenden är information om att ett livsmedel har ett särskilt näringsinnehåll som är bra för hälsan. De är, liksom hälsopåståenden, riktade till en frisk befolkning. De livsmedel som har näringspåståenden ska kunna ätas som en del av en vanlig kost.
 

Hälsopåståenden på livsmedel är alla påståenden som uttrycker att livsmedlet har en positiv effekt på hälsan. De kan vara riktade till den allmänna befolkningen eller till särskilda grupper, som till exempel barn, men gemensamt är att de riktar sig till friska personer. De livsmedel som har hälsopåståenden ska kunna ätas som en del av en vanlig kost.
 

Närings- och hälsopåståenden är information om att ett livsmedel har särskilt näringsinnehåll eller särskilda hälsofördelar. All information som påstår att ett livsmedel har sådana fördelar räknas som närings- eller hälsopåstående, även om informationen bara antyder det. Närings- och hälsopåståenden är frivillig märkning.

Får butiken ändra på datummärkningen? Här nedan finns frågor och svar om vad butikerna får och inte får göra när det gäller bäst före-datum och sista förbrukningsdag.
 

Livsmedelsförpackningar ska vara märkta med ett antal obligatoriska uppgifter för att hjälpa konsumenten till ett medvetet och säkert val. Det finns regler för hur livsmedelsförpackningar ska vara märkta. De flesta märkningsregler är gemensamma inom hela EU.
 

Livsmedelsförpackningar ska vara märkta med ett antal obligatoriska uppgifter för att hjälpa konsumenten till ett medvetet och säkert val. Det finns regler för hur livsmedelsförpackningar ska vara märkta. De flesta märkningsregler är gemensamma inom hela EU.
 

Livsmedelsfusk – internationellt benämnt food fraud - är att en företagare bryter mot livsmedelslagstiftningen. Det innebär att man som företagare har märkt livsmedlet fel, eller att livsmedlet innehåller något hälsofarligt, och att detta görs av företagaren i syfte att tjäna pengar.

Kontrollen av livsmedel och livsmedelsföretag omfattar hela kedjan från producent till konsument.

I Sverige ska alla kunna lita på maten vi äter. För att livsmedelskontrollen ska få effekt behövs både tydliga mål och gemensamma kontrollprojekt.

Den svenska livsmedelskontrollens mål är att konsumenterna får säkra livsmedel, att de inte blir lurade om vad maten innehåller och att informationen om maten är enkel  att förstå.

Matsvamp i handel och servering ska, likt andra livsmedel, inte skada konsumentens hälsa, vare sig akut eller på lång sikt, och får inte heller vara skadliga för kommande generationernas hälsa.

På den här sidan hittar du fakta om livsmedel för särskilda grupper- FSG, vilka livsmedel som omfattas, vilka regler som styr dem, om de ska anmälas eller inte och eventuella sammansättnings- och märkningskrav.

Livsmedelslagstiftningen omfattar primärproduktion och primärprodukter, det vill säga produkter från jorden och naturen, som grönsaker, frukt och bär, produkter från boskapsuppfödning, jakt och fiske. Mjölk- och äggproduktion ingår också i begreppet primärproduktion.

Nya livsmedel – Novel Foods (NF) på engelska – är ett begrepp för livsmedel och livsmedelsingredienser som vi inte ätit i någon större utsträckning inom EU före 15 maj 1997. Sådana livsmedel måste riskvärderas och godkännas av EU-kommissionen innan de får börja säljas inom EU. Syftet är att skydda folkhälsan genom att kontrollera att livsmedlen är säkra.
 

Syftet med kosttillskott är att ge ett komplement av näringsämnen, eller andra ämnen med näringsmässig eller fysiologisk verkan, till vanlig kost. Kosttillskott kan till exempel bestå av vitaminer och mineraler koncentrerade till en tablett, kapsel eller liknande. De kan också innehålla olika typer av ört- eller växtextrakt, aminosyror, fettsyror eller fibrer.

Jakt hör, tillsammans med till exempel fiske och svampplockning, till primärproduktionen av livsmedel. Regler för primärproducenter finns i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien.