Vem som på ett företag har ansvar för vad när det gäller kemikaliearbetet är viktigt att fastställa. I större företag finns oftast personer med mer eller mindre specialkunskaper inom området medan det i små företag är ägaren eller någon annan i ledningen som har ansvaret. Det farligaste som kan hända är att viktiga åtgärder hamnar "mellan stolarna" och att det därmed uppstår onödiga risker.
Företagande och miljö
Låt oss först konstatera att miljö som hör ihop med företagande är ett minst sagt gigantiskt område att beskriva. Lagar och regler som berör ditt företagande är tusentals inom området och du förväntas kunna allt som har med ditt företagande att göra. Det är naturligtvis en omöjlighet eftersom ändringar i lagar och förordningar sker ständigt.
Vi ska göra ett försök att strukturera upp det som har med företagande och miljö att göra.
Sunt förnuft
Innan vi börjar med ”hårda fakta” tycker vi att den första punkten för en företagare att använda sig av i miljöarbetet är sunt förnuft. Det är helt enkelt omöjligt att kunna alla de regler som gäller. Sunt förnuft är det som alltid måste styra men ska naturligtvis kompletteras med kunskap.
Sunt förnuft innebär att om du exempelvis byter olja på bilen så häller du inte den gamla oljan på gräsmattan. Du vet att du inte ska göra detta men du vet kanske inte var du ska göra av den gamla oljan. Kunskapen du behöver är hur du ska förvara oljan säkert tills du har skaffat kunskap om var du ska lämna den för återvinning. Det finns mängder av situationer i ditt företagande som innebär att du många gånger först måste använda ditt sunda förnuft innan du hinner skaffa kunskap och fakta.
Därför börjar vi detta ämnesområde med följande punkter
- Använd ditt sunda förnuft.
- Använd ännu mer av ditt sunda förnuft och ta hjälp av andras sunda förnuft.
- Skaffa dig en ”allmänbildning” om miljö och företagande – vilket ger dig ännu mer sunt förnuft.
- Ring en miljöinspektör och fråga vad som gäller för din verksamhet.
- Utveckla kunskap om de bestämmelser som konkret berör ditt företagande. Ta hjälp av konsulter vid behov.
Den sammanställning vi försöker göra kan sägas ligga under punkt tre.
Skillnad på miljö och miljö
Vi ska inte förstöra vår natur, inte utsätta människor för hälsorisker och så vidare. Vi pratar om utsläpp, föroreningar, avfall men också om exempelvis arbetsmiljö och de risker för hälsa som livsmedelshantering innebär. För ett företag gäller det att flera ”miljödelar” många gånger måste beaktas. Beroende på vilken ”miljödel” vi pratar om finns det olika ”lagdelar” som styr.
Miljöbalken är den ”lagdel” som ska ge oss ett hållbart samhälle. Lagen infördes 1 januari 1999 och är en sammanslagning av många andra tidigare lagar. Miljöbalken innehåller bl.a. bestämmelser om vatten, stränder, täkter, fastigheter, lokaler, allemansrätt, artskydd, avfall, miljöfarlig verksamhet, kemiska produkter, egenkontroll och miljörapportering.
Arbetsmiljölagen handlar om företagets arbetsmiljö. Att anställda inte utsätts för fara eller hälsorisker i sitt arbete.
Det finns självklart mycket annat som berör företagande och miljö. Runt dessa två ”huvudlagar” som vi valt ut för att beskriva finns naturligtvis en hel del andra lagar som reglerar mer specifika områden eller delområden. Allt påverkas också utav direktiv som utfärdas av EU inom miljöområdet.
Farliga kemiska ämnen är något som många av oss kommer i kontakt med i princip dagligen. För det mesta i väldigt små mängder vilket inte påverkar oss särskilt mycket. Men i ett företags verksamhet kan det vara något helt annat. Där kan det handla om stora volymer, giftigare och mer koncentrerade ämnen, lång exponeringstid med mera. Risken för att både den personliga hälsan och miljön kan ta skada är uppenbar om inte tillräcklig kunskap finns om ämnena och hanteringen av dem.
Dilemmat
Naturligtvis befinner vi oss i ett dilemma när det gäller olika aspekter om miljön. Både som privatperson och som företagare. I princip allt vi gör påverkar miljön. Vi vill ha vägar och bostäder vilket kräver grustäkter och krossat berg. Vi behöver transportera oss själva och gods vilket ger mer eller mindre utsläpp. Vi behöver energi till uppvärmning och produktion vilket inverkar på naturen genom exempelvis vattenreglering. Vi producerar avfall som ska hanteras och i bästa fall återanvändas.
Våra behov styr, vår efterfrågan på varor och tjänster styr. Mindre bostäder ger ett mindre råvarubehov, mindre resande ger mindre utsläpp och mindre ”slit och släng” ger en lägre resursanvändning.
Nu befinner vi oss där vi är så det gäller att göra det bästa av situationen – helt enkelt tänka ”vad är miljöbäst” i varje situation. Det är inte lätt, men använd ditt sunda förnuft. Många gånger är det dessutom lönsamt att välja ”miljöbäst” som företagare.
Hur du går vidare i detta miljöavsnitt
Vi beskriver miljöbalken och hur den påverkar dig som företagare. Lagen är mycket omfattande och därför är den uppdelad i olika avdelningar. Naturligtvis kan vi inte behandla allt, men vi tar upp det som vi anser viktigast. Det gäller att veta när det krävs tillstånd för att få utföra viss verksamhet, när det räcker med en anmälan eller om det kanske till och med krävs en miljöprövning.
Företagets arbetsmiljö är ett eget område. Avsnittet handlar om den interna miljön och de krav som ställs för att anställda inte ska utsättas för hälsorisker.
Eftersom många av oss kommer i kontakt med kemikalier har vi i avsnittet om farliga kemiska ämnen bl.a. tagit upp det som har med märkning och faro- symboler att göra. Hur vi ska tolka texter och symboler. Hur systemet med märkning är utformat och vikten av att exempelvis studera en kemisk produkts, eller en kemisk blandnings, säkerhetsdatablad.
Eftersom hantering och användning av kemikalier kan medföra risker för både människor och miljön finns en hel del lagstiftning som på olika sätt ställer krav på att riskanalyser ska genomföras och dessutom dokumenteras. I Miljöbalken finns kunskapskravet, arbetsmiljölagstiftningen och egenkontrollförordningen ställer olika krav på hur risker kartläggs.
Många företagare kommer i kontakt med kemikalier. I de stora företagen finns oftast personer med god kunskap när det gäller användning och hantering av kemikalier och de kan dela med sig av sin kunskap till andra anställda. Däremot är kunskapen många gånger väldigt begränsad i det mindre företaget. För en småföretagare kan det vara väldigt svårt "att kunna allt" men när det gäller farliga kemiska ämnen kan det helt enkelt vara "livsviktigt" att veta vad det är man gör.