Juridik

Riksdagsordningen innehåller regler om riksdagens arbetsformer. Fram till 1974 var riksdagsordningen en grundlag. Nu har den en mellanställning mellan grundlag och vanlig lag.

I Sverige har du rätt att tycka och säga nästan vad du vill. Du har rätt att uttrycka dig i radio, i tv och på webben. I yttrandefrihetsgrundlagen står det om dessa rättigheter. Där står också vad du inte får göra, till exempel förtala eller kränka en annan person.

Reglerna om tryck- och yttrandefrihet finns för att människor fritt ska kunna uttrycka vad de tänker och tycker, diskutera och propagera för sin åsikt. Tryckfriheten ger alla rätten att fritt ge ut till exempel tidningar. 

I successionsordningen finns reglerna för vem som kan ärva tronen. 1979 beslutade riksdagen att även en kvinna ska kunna ärva tronen.

All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare. Det står i regeringsformen – den grundlag som utgör grunden för vår demokrati. Regeringsformen beskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska rättigheter medborgarna ska ha och hur den offentliga makten ska fördelas.

Grundlagarna skyddar vår demokrati. De innehåller reglerna för Sveriges statsskick och är enkelt uttryckt samhällets spelregler. Grundlagarna har därför en speciell ställning i samhället.

De grundläggande kraven måste alltid vara uppfyllda när man behandlar personuppgifter.

Vad får man lägga ut på webben? I personuppgiftslagen (PuL) finns inga särskilda regler för publicering på internet. Personuppgiftslagens generella regler för behandling av personuppgifter gäller även när man publicerar personuppgifter på webbplatser, bloggar och liknande. 

För att du ska kunna ta reda på om personuppgifter som rör dig behandlas har du enligt personuppgiftslagen rätt att ansöka om ett registerutdrag hos den personuppgiftsansvarige.

Statens personadressregister, SPAR, är ett offentligt register som omfattar alla personer som är folkbokförda i Sverige, både svenska och utländska medborgare. I registret ingår även personer som erhållit samordningsnummer och vars identitet är fastställd. Uppgifterna i SPAR uppdateras varje dygn med uppgifter från folkbokföringsregistret. Syftet med SPAR är att lämna ut uppgifter elektroniskt under förutsättning att mottagaren uppfyller vissa villkor.

• Betala inte!
• Bestrid kravet!
• Polisanmäl!

Du ska inte betala ett krav som du tror är en ren bluff. Om du gör det finns det risk för att du göder en brottlig verksamhet. Om många betalar finns det också stor risk för att bluffmakarna kommer att fortsätta med sin verksamhet, eftersom den då blir lönsam.

Uppgifter i kreditupplysningsregister som är oriktiga eller missvisande ska alltid rättas. För att bedöma om en uppgift är oriktig eller missvisande måste man utgå från de förhållanden som gällde vid den tidpunkt då anmärkningen tillkom.

Den som begär en personupplysning, alltså en kreditupplysning om en privatperson, ska ha ett så kallat legitimt behov av den. Det innebär att han eller hon ska ha eller vara på väg att ingå ett kreditavtal med dig eller att han eller hon i övrigt har anledning att göra en ekonomisk riskbedömning beträffande dig. En hyresvärd kan ha ett legitimt behov av en kreditupplysning om du ska hyra en bostad. Ett annat fall kan vara om en arbetsgivare tänker anställa dig i en högre position som dessutom innebär ett ekonomiskt ansvar, till exempel som bolagets ekonomichef.

Kreditupplysningsföretag har register med ekonomisk information om personer och företag. Där registreras bland annat identitetsuppgifter, uppgifter om inkomst, fastighetsinnehav och även betalningsanmärkningar. Informationen ska ge en bild av den registrerades betalningsvilja och betalningsförmåga. Regler om registreringen finns i kreditupplysningslagen och i beslut från Datainspektionen som riktar sig till de enskilda kreditupplysningsföretagen.

Kreditupplysningsföretag samlar in uppgifter om enskilda personers ekonomiska och personliga förhållanden samt om företags ekonomiska förhållanden. Alla personer över 15 år finns registrerade hos de största kreditupplysningsföretagen.

Nej.

Kan jag köpa en dashcam och använda i min bil utan vidare eller behöver jag tillstånd?
 

Ja. Begränsas kameraövervakningen till din egen privatbostad och kameran endast kan fånga bostaden eller din inhägnade villa- eller radhusträdgård och du inte avser att sprida materialet vidare, exempelvis via Internet, gäller inte reglerna i kameraövervakningslagen. Det beror på att det finns ett undantag i 5 § kameraövervakningslagen för kameraövervakning som en privatperson utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur, det så kallade privatundantaget. Ett företag kan jämförelsevis aldrig bedriva kameraövervakning av rent privat natur. En viktig omständighet för att avgöra om privatundantaget gäller är platsen för övervakningen, som alltså inte får vara en plats dit allmänheten har tillträde. En annan omständighet är att det inte ska finnas ett syfte att sprida materialet från kameraövervakningen till en större krets, till exempel genom spridning på Internet.
 

Kameraövervakning: Kameraövervakning betyder användning av övervakningsutrustning.

Om man vill kameraövervaka platser dit allmänheten har tillträde – som till exempel bensinstationer – krävs det att man ansöker om och får ett tillstånd från länsstyrelsen i det län där kameraövervakningen ska ske. Länsstyrelsen prövar ansökan enligt kameraövervakningslagen och då krävs det att intresset av övervakning väger tyngre än den enskildes intresse av att inte blir övervakad (överviktsprincipen). En bedömning ska göras av länsstyrelsen vid varje enskild ansökan. Här nedan berättar vi mer om vad som gäller för kameraövervakning av olika områden på bensinstationer.