Juridik

Principen om att alla borgenärer ska behandlas lika vid en konkurs har frångåtts genom det som regleras i Förmånsrättslagen (SFS 1970:979).

Omedelbart efter det att tingsrätten beslutat om konkurs startar konkursförvaltaren med att upprätta en bouppteckning. I den ska företagets alla tillgångar och skulder redovisas.

När en fysisk person går i personlig konkurs, har t.ex. haft en enskild firma, inträder automatiskt ett verkande näringsförbud under hela den tid som konkursen pågår. Detta är ett legalt förbud att driva näringsverksamhet under en konkurs och någon dispens medges inte (Konkurslagen).

Efter att tingsrätten beslutat om konkursen fortgår processen med konkursförvaltarens arbete, eventuellt bevakningsförfarande från borgenärer, bouppteckning, edgångssammanträde mm.

Det som inleder ett konkursförfarande är själva konkursbeslutet som fattas av tingsrätten. En ansökan om konkurs görs skriftligen till tingsrätten.

När ett företag, eller en privatperson, inte kan betala sina skulder i rätt tid och att detta inte bara är tillfälligt (är på obestånd), kan företaget/privatpersonen gå/sättas i konkurs. Syftet med en konkurs är att en verksamhet som är på obestånd ska kunna avvecklas under ordnade former. Styrs av Konkurslagen SFS nr 1987:672

Ett ackord innebär att gäldenären och hans borgenärer gör en ekonomisk överenskommelse. Borgenärerna skriver ned sina fordringar med en viss procentandel och de kommer överens om betalningstiden för de återstående fordringarna. Är till exempel ackordsprocenten 50 % faller hälften av fordringarna bort. Lägsta ackordsprocenten är 25 % men kan i undantagsfall bli lägre om alla kända borgenärer godkänner det.

Låt oss se vilka möjligheterna är för en företagsrekonstruktion. Lagen som behandlar detta är "Lag om företagsrekonstruktion" (SFS:nr 1996:764).

Innan vi fortsätter med "vägen mot en konkurs" ska vi ta upp det som brukar ske en tid innan en konkurs. Hur fordringsägare på olika sätt "jagar" det betalningsskyldiga företaget för att få sina pengar.

Du har ett företag där de likvida medlen är slut. Samtidigt är du osäker på vilka möjligheter företaget har "för att komma igen". Företaget är på obestånd men du tycker att det ändå finns möjligheter för företaget att överleva om vissa förutsättningar kan infrias.

Då ett företag är på obestånd betyder det att företaget inte kan betala sina skulder i tid och att dessa betalningsproblem inte är tillfälliga utan att det är bestående.

Du har säkert både läst statistik och hört att flera tusen företag går i konkurs varje år. Att företagen som går i konkurs inte kan betala sina skulder vet du säkert - men vet du hur ett konkursförfarande går till, vilka som är inblandade, hur eventuella pengar som finns över från konkursboet fördelas bland dem som har krav etc.

Du som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning måste enligt lagen ha ett kassaregister. Syftet är att skydda dig som seriös företagare inom kontanthandeln mot illojal konkurrens. Finns lagmässigt beskrivet i Skatteförfarandelag SFS 2011:1244

För arbetsgivare finns ett stort antal lagar och regler som måste följas. Mycket av det som finns i lagarna är dispositivt, det vill säga att det går att avtala om bättre regler, oftast genom kollektivavtal. Det som beskrivs i en lag är då en "miniminivå" under vilken avtal inte får träffas.

Processen startar med att den upphandlande myndigheten upplever ett behov av att något måste tillgodoses. En behovsanalys startar och utifrån den beräknas kontraktets totala värde. Det är viktigt att fastställa det totala värdet eftersom de regler som ska tillämpas i upphandlingen styrs av om det totala värdet ligger över eller under det så kallade tröskelvärdet.

Lag om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster

Lag om offentlig upphandling

Den EU-gemensamma offentliga marknaden handlar upp varor och tjänster för enorma belopp varje år. Det är de olika ländernas offentliga verksamheter (statliga och kommunala myndigheter och liknande) som gör dessa upphandlingar.

Dataskyddsförordningen, eller GDPR som den också kallas, innehåller regler om hur man får behandla personuppgifter.

I många affärsavtal står det att tvister ska lösas genom skiljeförfarande. Det går alldeles utmärkt att lösa dispositiva tvister (tvister som inte måste avgöras i domstol) på detta sätt. De som ska lösa tvisten kallas skiljemän. Det är parterna som genom sitt handlande styr över utgången d.v.s. väljer vilken bevisning (handlingar, dokument etc.) som de vill använda sig av.