Reklam & livsmedel
Som konsument är det viktigt att kunna lita på information i reklam. Det är extra viktigt när det handlar om marknadsföring av livsmedel eftersom mat har stor effekt på vår hälsa.
Regler avgör vilka ord som får användas
Påståenden om matvarors näringsinnehåll och hälsoeffekter är mycket vanliga i reklam. Ofta bygger våra inköp på den informationen. Därför finns regler för vilka påståenden som får användas och när de får användas. Om en vara till exempel påstås vara ”lätt” eller ”light” i reklam ska man som konsument veta vad det innebär. Det räcker inte att tillverkaren tycker att varan är ”light”.
Några bra tips innan du läser vidare
Ny svensk utmanare till Avanza & Nordnet. Erbjuder ISK & 0 kr i courtage på all aktiehandel fram till 2025*
Courtage är avgiften för aktiehandel.
Levler är en ny svensk utmanare till Avanza & Nordnet som just nu erbjuder courtagefri aktiehandel på svenska börsen.
Erbjudandet om courtagefri aktiehandel gäller fram till den 31 mars 2025. Denna kampanj gäller för handel på samtliga listor på Nasdaq Stockholm, med undantag för First North.
Öppna konto snabbt & enkelt med BankID.
Courtagefri aktiehandel utan begränsning på kontoinnehav.
25% rabatt på fondavgiften jämfört med t.ex. Avanza.
ISK och Aktiefondkontot hos Levler omfattas av insättningsgarantin.
Reglerna finns i en EU-förordning (1924/2006) och är gemensamma för hela EU. Alla påståenden som finns i reklam för livsmedel måste vara förenliga med förordningen. I den finns också bestämmelser för hur ett påstående inte får vara.
Närings- och hälsopåståenden får inte:
- vara felaktiga, tvetydiga eller vilseledande
- ge tvivel om andra varors säkerhet eller lämplighet
- uppmuntra till överkonsumtion
- ange att en balanserad och varierad kost inte kan ge lämpliga mängder näringsämnen
Näringspåståenden
Ett näringspåstående är när ett livsmedel påstås ha gynnsamma näringsmässiga egenskaper. Det kan handla om vilken energi en vara ger eller inte ger. Det kan också handla om vilka näringsämnen en vara innehåller elller inte innehåller. Exempel på näringspåståenden är ”låg fetthalt”, ”utan tillsatt socker” och ”högt kostfiberinnehåll”.
För att ett näringspåstående ska få användas i reklam måste det finnas med i EU-förordningen. Varan måste förstås även uppfylla de krav som förordningen ställer på påståendet. Den nuvarande listan över tillåtna påståenden kan komma att växa. Alla medlemsländer i EU får lämna förslag på påståenden som de tycker ska vara med på listan.
Hälsopåståenden
Ett hälsopåstående är när det påstås att:
- det finns ett samband mellan ett visst livsmedel och hälsa eller att
- ett visst livsmedel minskar risken för vissa sjukdomar.
De hälsopåståenden som hittills har blivit granskade finns samlade i en lista. I listan kan man även läsa om vad som krävs för att olika hälsopåståenden ska få användas. Mer information om listan och vilka ord som finns med i den finns på Livsmedelsverkets webbplats.
Det finns även förbud mot vissa typer av hälsopåståenden. Det är i reklam inte tillåtet att:
- påstå att hälsan kan påverkas om man inte konsumerar ett visst livsmedel
- påstå hur snabbt eller hur mycket man kan gå ned i vikt av ett visst livsmedel
- ha påståenden som hänvisar till rekommendationer av enskilda läkare och yrkesverksamma personer inom hälsoområdet.
Ansvar
Konsumentverket är ansvarig myndighet för all form av reklam för livsmedel. För information som finns i butik eller på förpackningar ansvarar Livsmedelsverket.
Källa: Konsumentverket, Mars 2012