Privatekonomi

Orsakerna till att du upplever att du blir störd i ditt boende kan vara många: grannen har fest, skrikande barn tidigt på morgonkvisten, sopor i trapphuset och röklukt. Det finns hjälp att få, men innan du går vidare: prata med grannen som stör dig.

För att förstå varför vissa fuktrelaterade skador uppkommer så kan kunskap om fuktteori, fuktkällor och transportsätt för fukt underlätta.

Fukt och mögel kan ge en obehaglig lukt i din bostad. Lukten kan bero på till exempel mögel eller bakterieangrepp. Om du misstänker att du har fått fukt och mögel i din bostad är det viktigt att du åtgärdar problemet.

Nu är hösten här och det är dags att mäta radon. Radonhalten i villor och radhus ska mätas under eldningssäsongen (oktober till och med april) för att få ett säkert resultat. Resultatet av mätningen visar om det är nödvändigt att sanera ditt hus. Du kan få upp till 15 000 kronor i statligt bidrag för radonsanering.

För att du ska ha en bra luftkvalitet i ditt hem måste du ha en fungerade ventilation. Ventilationens främsta uppgift är att tillföra frisk luft och föra bort förorenad luft.

Vattenskador är ofta dyra och besvärliga. Du gör klokt i att förebygga skador redan när huset byggs och att sedan göra regelbundna besiktningar.

Buller är ljud som uppfattas störande, men vad som anses störande är individuellt. Buller kan vara skadligt för hörseln och kan även påverka bland annat sömn och blodtryck.

När flera personer i samma hus får besvär av bland annat irriterade ögon, illamående eller trötthet kan det beror på problem med inomhusmiljön. Problemen kännetecknas med att symtomen försvinner när man lämnar byggnaden.

I genomsnitt använder vi 160 liter dricksvatten per person och dygn. En undersökning av Energimyndigheten visar att boende i flerbostadshus använder mer vatten per person än boende i småhus.

Energin som används för att värma upp din bostad påverkar miljön. I normala fall bestäms energiförbrukningen av två saker: hur stor bostadsytan är och vilken inomhustemperatur det är i bostaden.

Alla hushåll genererar avfall. Målet är dock att detta avfall ska minska och att samhället kan ta hand om och återvinna så mycket som möjligt.

De flesta vill ha det rent och fint hemma. Därför städar och vädrar vi regelbundet våra bostäder inomhus. För att uppnå en bra inomhusmiljö är det dock viktigt att du städar på rätt sätt.

I ditt hushåll har du troligtvis en mängd apparater som behöver el för att fungera. Samtidigt som många nya maskiner är betydligt mer energisnåla än gamla, har vi i dag oftast fler apparater i hemmet än någonsin tidigare.

Det är inte bara boendeformen som bestämmer hur mycket ditt val av boende påverkar miljön.

Solvärme används kort och gott för att värma upp vatten. Du kan värma både ditt kranvatten och vatten som används till uppvärmning, till exempel i element eller i golv. Det går också bra att använda solvärmt vatten till swimmingpoolen eller för att torka fuktiga husgrunder.

Värmepumpar är samlingsnamnet på pumpar som hämtar värme från till exempel luften, marken, berggrunden eller vattnet i en sjö. Att investera i en värmepump kan i vissa fall kosta relativt mycket pengar. Men eftersom de medför en markant sänkning av de löpande kostnaderna, kan det ändå vara en lönsam affär.

Pellets tillverkas främst av restprodukter från skogs- och träindustrin, som till exempel sågspån och flis. Pellets räknas som biobränsle och är skattebefriat eftersom det inte anses ha någon negativ påverkan på klimatet. Det gör pellets till en relativt billig uppvärmningsform.

Att värma hus med el är den näst dyraste uppvärmningsformen, efter olja. Men till skillnad från oljan sker inga utsläpp i den lokala omgivningen. Elens miljöpåverkan bestäms istället av hur din el produceras och till hur stor del förnybara energislag som används.

Uppvärmning med olja kräver en relativt liten arbetsinsats från dig som husägare och är därför ganska bekvämt. Det är dock den dyraste uppvärmningsformen. Olja är också ett fossilt, ej förnybart, bränsle som ger miljöfarliga utsläpp vid förbränning.

I en normalvilla används ungefär 20 procent av energin till hushållsel, det vill säga för att driva belysning, kyl, frys, TV, hushållsmaskiner, dator och liknande. Resterande 80 procent av energin används till uppvärmning av huset och det vatten du använder. Att välja rätt uppvärmningsform är därför mycket viktigt, både ekonomiskt och miljömässigt.