Starta eget företag

En likviditetsbudget görs eftersom betalningsströmmarna in och ut från företaget inte stämmer överens med intäkter och kostnader. Ett företag kanske säljer för 200 000 kr en viss månad medan inbetalningarna kanske bara är 60 000 kr, beroende på att företaget har lämnat en kredittid till sina kunder. En lokalhyra betalas vanligen kvartalsvis i förskott medan företaget kanske har en kredittid på 30 dagar för inköpta varor. Vissa företag är också säsongsberoende och måste därför planera sin likviditetsbuffert efter detta.

Resultatbudgeten är en mycket viktig budget eftersom den visar på företagets långsiktiga överlevnad. I den sammanställs företagets beräknade intäkter och kostnader för att visa företagets budgeterade resultat för ett verksamhetsår. Siffrorna i budgeten är exklusive moms.

Försäljningsbudgeten görs för att på ett lätt sätt visa företagets planerade omsättning och bruttovinst. För varuhandelsföretag används även begreppet marginal istället för bruttovinst.

Följande information från Näringsdepartementet och Försäkringskassan.

För dem som är arbetslösa och vill starta ett företag finns möjlighet att under högst sex månader få ett "Stöd vid start av näringsverksamhet".

Vissa möjligheter till stöd och bidrag finns då man startar ett företag. Det vanligaste är om man är arbetslös och vill dra igång en verksamhet, då finns möjligheten "stöd till start av näringsverksamhet".

Ett affärsnätverk som är till gagn för företaget uppstår inte av sig själv. Det gäller att planera sitt affärsnätverk och bygga upp det med personliga kontakter. För företaget gäller det även att ingå i redan etablerade nätverk som t.ex. en handelsförening.

Vår offentliga verksamhet finansieras med hjälp av skatter och avgifter. Pengarna som kommer in till statskassan, landstingen och kommunernas kassor används bland annat till att bygga och underhålla vår infrastruktur, att förse oss med vård och omsorg och att tillgodose vårt behov av utbildning. Verksamheter som kräver mycket pengar men som få av oss skulle vilja vara utan.

Innebörden i upphovsrätten är att det endast är upphovsmannen som får mångfaldiga och offentliggöra sitt verk. Upphovsrätten är helt enkelt till för att ge rättsligt skydd till personer som skapat något med s k verks- höjd. Exempel på sådant skapande kan vara litterära verk, bilder, musik, datorprogram.

Att äga och utnyttja ett patent kan i många fall vara en mycket lönande affär. Processen med ansökan kan, särskilt för en enskild "uppfinnare", vara ganska besvärligt då det gäller att utforma allt korrekt för att patentskyddet ska få en riktig omfattning.

Ett verksamt företag ingår i stort sett dagligen avtal med andra parter, vilka både kan vara privatpersoner eller andra företag. Avtal kan vara både muntliga och skriftliga. Ett muntligt träffat avtal är lika giltigt som ett skriftligt. Vid en eventuell tvist är det dock mycket svårt att bevisa vad som sagts muntligen, gör därför till vana att alltid träffa skriftliga avtal.

----------

Köplagen (1990:931) reglerar köp av lös egendom, vilket i praktiken innebär allt som inte är mark eller stadigvarande byggnader. Lagen gäller inte i de fall konsumentköplagen är tillämpbar. Detta betyder att köplagen gäller för handel mellan näringsidkare (företag), mellan privatpersoner och när en privatperson säljer en vara till näringsidkare (företag). Lagen gäller även om köpet är en kombination av produkt och tjänst under förutsättning att produkten utgör mer än hälften av köpet. Köplagen är dispositiv, det vill säga den gäller om inget annat avtalats.

Konkurrens på lika villkor skapar förutsättningar för nya och bättre produkter och tjänster. Bibehållna eller sänkta priser kommer både företag och konsumenter till godo.

Konsumentkreditlagens syfte är att sätta ett regelverk för vad som gäller när en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet säljer varor på kredit till konsument. Lagen gäller också i de fall du som företagare samarbetar med något kreditinstitut för att kunna erbjuda kredit eller avbetalning på de produkter du säljer. Observera att konsumentkreditlagen gäller om företaget står för eller förmedlar krediten. Lagen gäller inte om kunden lånat pengar på annat sätt (till exempel i bank) för att kunna köpa varan. Du får, som näringsidkare, inte tillämpa sämre avtalsvillkor än de som föreskrivs i konsumentkreditlagen.Det står dig givetvis fritt att erbjuda bättre villkor om det finns anledning till det.

Konsumenttjänstlagens syfte är att ge konsumenten ett grundskydd gentemot näringsidkaren. Lagen är tvingande, det vill säga att du som näringsidkare inte får avtala sämre villkor för konsumenten än de som stipuleras i konsumenttjänstlagen.

Konsumentköplagen gäller köp av varor från en näringsidkare till en konsument. Lagen förutsätter också att avtalet berör löst gods. Lagen gäller även då säljaren inte är en näringsidkare men köpet för- medlas av en näringsidkare, så kallad kommission (uppdrag att sälja). Både näringsidkaren och säljaren svarar för säljarens skyldigheter vid en förmedlingsaffär. Konsumentköplagen gäller också när en vara beställs för tillverkning speciellt åt konsumenten. Konsumentköplagen är en tvingande lag. Detta innebär att det inte går att avtala fram sämre villkor för konsumenten än de som anges i lagen. Du kan emellertid som näringsidkare ge konsumenten bättre villkor.

Denna lag (SFS 1992:18) reglerar i första hand tillverkares och importörers skyldighet att betala skadestånd för produkter som orsakar skada på människor eller egendom. Ansvaret är strikt, det vill säga den som råkat ut för skada behöver inte visa att han varit vållande genom vårdslöshet eller försumlighet.

Denna lag innehåller regler som har till uppgift att förhindra att varor och tjänster orsakar skador, både på människor och egendom. Om det finns en risk med att använda en vara så är ett företag tvingat att lämna information om dessa risker.