Exakt vad begreppet artificiell intelligens omfattar råder det delade meningar om. Stuart Russell och Peter Norvig presenterar de olika perspektiven inom kunskapsområdet genom att ordna dem utifrån de två dimensionerna tankeprocesser och beteende, där fyra alternativa målsättningar följer utifrån vilka man kan försöka att skapa intelligenta system. De fyra alternativen är: system som tänker som människor, system som tänker rationellt, system som beter sig som människor, och slutligen system som beter sig rationellt.[1]
AI:s historia
AI har sina rötter inom ett flertal olika vetenskaper som alla har bidragit med idéer och metoder. Filosofin har bidragit med teorier om resonerande och lärande, matematiken med formella teorier om: logik, sannolikhet, beslutstagande och beräkningsbarhet; psykologin med verktyg för att undersöka den mänskliga hjärnan; lingvistiken med teorier om struktur och innebörd av språk; och slutligen datavetenskapen med verktyg lämpade att skapa AI.
Det första arbete som generellt betraktas som AI utfördes av Warren Sturgis McCulloch och Walter Pitts (1943) men vetenskapen artificiell intelligens grundades inte formellt eller fick sitt namn förrän på en workshop i Dartmouth 1956. På denna workshop presenterade Allen Newell och Herbert Simon, forskare från Carnegie Tech, ett resonerande program vid namn the Logic Theorist.
Den allmänna misstron mot datorernas förmåga gjorde att de tidiga forskarna hade en mängd framgångar där de lyckades få en dator att göra än det ena och än det andra som ingen tidigare trott varit möjligt. The Logic Theorist följdes av the General Problem Solver och the Geometry Theorem Prover.
AI i datorspel
AI i datorspel används bland annat för att autonoma spelare själva skall kunna röra sig realistiskt och även lära sig och förändra sitt beteende, och därmed agera på ett mer intelligent sätt.
Inom datorspelsgenren ”first person shooters” används bland annat följande tekniker för att göra botar (autonoma spelare) mer realistiska:
- Sökning – för att autonoma spelare själva skall kunna navigera.
- Beslutsalgoritmer – för att autonoma spelare enskilt skall agera på ett intelligent sätt.
- Taktiska tekniker – för att grupper av autonoma spelare kan samarbeta och interagera på ett intelligent sätt.
- Maskininlärning – för att autonoma spelare kan lära sig och förändra sitt beteende, och därmed agera på ett mer intelligent sätt än tidigare.
Två perspektiv
AI som ingenjörskonst.
AI som (kognitiv) vetenskap, kognitiv modellering.
Noter
- Russell, Stuart och Norvig, Peter, Artificial Intelligence – a modern approach, andra upplagan, 2003, s. 1-2
Läs mer om:
Informationsteknik
Datateknik
Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;
Den använder sig av material från Wikipedia.