Det är också möjligt att mäta avkastningar på olika sätt:
- logaritmiska avkastningar – Innebär att man tar den naturliga logaritmen för avkastningen som mäts mellan tidpunkterna 1 och 0: ln(V1/V0).
- enkla avkastningar – Innebär helt enkelt att man tar differensen mellan värdet för något vid två tidpunkter: V1 – V0
- relativa avkastningar – Innebär att man beräknar den geometriska differensen mellan värdet för något vid två tidpunkter: V1/V0 -1 = (V1-V0)/V0
Inom tillgångsförvaltning, exempelvis förvaltningen av en fond, uppstår kassaflöden in och ut hela tiden när kunder köper och säljer fondandelar. Det är inte önskvärt att dessa kassaflöden speglar fondens avkastning. Istället vill man mäta värdeförändringen i det fonden investerat i, exempelvis ett aktieindex om det är en aktieindexfond. För att göra detta används tidsviktad avkastning (time weighted returns) som exkluderar kassaflöden.
Några bra tips innan du läser vidare
Ny svensk utmanare till Avanza & Nordnet. Erbjuder ISK & 0 kr i courtage på all aktiehandel fram till 2025*
Courtage är avgiften för aktiehandel.
Levler är en ny svensk utmanare till Avanza & Nordnet som just nu erbjuder courtagefri aktiehandel på svenska börsen.
Erbjudandet om courtagefri aktiehandel gäller fram till den 31 mars 2025. Denna kampanj gäller för handel på samtliga listor på Nasdaq Stockholm, med undantag för First North.
Öppna konto snabbt & enkelt med BankID.
Courtagefri aktiehandel utan begränsning på kontoinnehav.
25% rabatt på fondavgiften jämfört med t.ex. Avanza.
ISK och Aktiefondkontot hos Levler omfattas av insättningsgarantin.
Avkastningsmått för finansiell ekonomi
Inom finansiell ekonomi beskriver begreppet avkastning vinst i förhållande till kapitalinsats och tid. Kallas ibland även för räntabilitet (ränta på insatt kapital). Det går inte generellt att säga hur stort eller litet värdet på räntabiliteten skall vara då detta beror på risktagande, riskaversion och bransch. Istället används måttet som jämförelser mellan företag inom samma område och även internt mellan olika räkenskapsår[1].
Följande tre typer av räntabilitetsmått används ofta:[2]
- Räntabilitet på totalt kapital = (Justerat rörelseresultat + Justerade finansiella intäkter) / Genomsnittligt justerat totalt kapital
Ett mått för att bedöma om ett företags verksamhet ger en acceptabel förräntning på företagets förfogade resurser.
- Räntabilitet på arbetande kapital (avkastningskrävande) = (Justerat rörelseresultat + justerade finansiella intäkter) / Genomsnittligt justerat totalt kapital exkl. räntefri finansiering
Detta mått, till skillnad från räntabilitet på totalt kapital, visar direkt om räntabiliteten räcker för att betala räntor till kreditinstitut och uppfylla ägarnas krav på avkastningskrav på eget kapital och så vidare.
- Räntabilitet på eget kapital efter schablonskatt = Resultat efter finansiella poster · 0,78 / Genomsnittligt justerat eget kapital
Ett viktigt mått ur aktiemarknadens synpunkt
Avkastningsmått för obligationer (yield)
För obligationer används ofta det engelska begreppet yield. Yield to maturity är den ränta som gör att en obligations samtliga betalningsströmmar, diskonterade till idag, motsvarar obligationens nuvarande marknadspris.
Källor
1. Wallentin, C: ”Ekonomernas uppslagsbok för alla, 9 uppl.”, Liber, 2006, ISBN 91-47-07683-6
2. Hansson, S., Arvidsson, P., Lindquist, H: ”Företags- och räkenskapsanalys”, Studentlitteratur, 2007, ISBN 978-91-44-01862-1
Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;
Den använder sig av material från Wikipedia.