Besittningsskydd

Besittningsskydd innebär att hyresgästen erhåller en, gentemot hyresvärden, starkare ställning. Detta skydd kan indelas i två kategorier; det direkta besittningsskyddet (bostadshyresgäster) samt det indirekta besittningsskyddet (lokalhyresgäster).[1]

Foto av författare
Skribent: Bo Lilja
Uppdaterades:
Så finansieras sidanVi kan komma att erhålla ersättning från annonörer via affiliatelänkar.

Det direkta besittningsskyddet resulterar i att en hyresgäst har rätt att förlänga det tidsbegränsade hyresavtalet, om hyresrätten ej har blivit förverkad.[1] Grunder för förverkan är bl.a. vanvård av lägenheten, betalningsdröjsmål, uthyrning i andra hand utan hyresvärdens (eller hyresnämndens) tillstånd eller genom att störa grannarna.[2] Det indirekta besittningsskyddet är olikt det direkta såtillvida att det ej hindrar hyresvärden från att säga upp hyresgästen, utan hyresvärden tvingas att utbetala en hel årshyra, om hyresvärden ej har sakligt skäl för uppsägning. Trots att det ej i lagtexten står uttryckligen, skall man även företa en intresseavvägning mellan hyresvärden och hyresgästen.[3]

Källor

  1. [a b] Grauers, Folke (2010). Nyttjanderätt (utgåva 13). Lund: Juristförlaget. sid. 117. Libris 11918919. ISBN 978-91-544-0120-8
  2. 12 kap. 46 § Jordabalken (1970:994)
  3. NJA 1972 s. 515

Läs mer om:
Hyra bostad

Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;

Den använder sig av material från Wikipedia.

Lämna en kommentar