Gärningsmannaprofil

En gärningsmannaprofil (GMP) är en metod polisen använder i en utredning för att minska antalet misstänkta till i bästa fall en person. Profileringen utformades i slutet av 1960-talet av FBI genom att intervjua dömda mördare om deras motiv och strategier.[1]
 

Foto av författare
Skribent: Bo Lilja
Uppdaterades:
Så finansieras sidanVi kan komma att erhålla ersättning från annonörer via affiliatelänkar.

Beteendevetenskap

Gärningsmannaprofilering bygger på beteendevetenskap där man studerar de mest troliga demografiska, sociala och beteendemässiga egenskaper som gärningsmannen bakom ett brott kan tänkas ha.

Man förutsätter att hur en person agerar överensstämmer med personens personlighet. Utifrån känd information om var, när och hur ett brott utförts försöker kriminalpoliser, rättspsykiatriker och rättspsykologer tillsammans beskriva troliga personliga egenskaper hos gärningsmannen. Denna profil sammanställs sedan med vetenskapliga erfarenheter av vilka människor som beter sig likartat.
 

Några bra tips innan du läser vidare

Avanzas logga

Gratis courtage för konton med upp till 50.000 kr

Ny svensk utmanare till Avanza & Nordnet. Erbjuder ISK & 0 kr i courtage på all aktiehandel fram till 2025*

Courtage är avgiften för aktiehandel.

Levler är en ny svensk utmanare till Avanza & Nordnet som just nu erbjuder courtagefri aktiehandel på svenska börsen.

Erbjudandet om courtagefri aktiehandel gäller fram till den 31 mars 2025. Denna kampanj gäller för handel på samtliga listor på Nasdaq Stockholm, med undantag för First North.

Öppna konto snabbt & enkelt med BankID.

Courtagefri aktiehandel utan begränsning på kontoinnehav.

25% rabatt på fondavgiften jämfört med t.ex. Avanza.

ISK och Aktiefondkontot hos Levler omfattas av insättningsgarantin.

I Sverige

Tekniken började prövas i Sverige på 1980-talet[2] och uppmärksammades i samband med profileringen av den så kallade Lasermannen i början på 1990-talet. Ett exempel på att gärningsmannaprofilering inte alltid lyckas är den så kallade Hagamannen[3]. Metoden är användbar inte endast för mordfall utan även vid fall av grövre inbrott och stölder, rån och liknande brott med okänd gärningsman.
 

Källor

  1.  ”Vem har gjort det? Gärningsmannaprofilen kan ge svaret”. Apropå 3/2003. Brottsförebyggande rådet. 7 februari 2005. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. Läst 6 december 2007.
  2.  ”nojesguiden, Leif GW Persson -…redan innan (1991) hade vi prövat med andra fall.”. nojesguiden.se. 2007-05-01. Läst 2007-12-13.
  3.  ”Hagamannen passade inte profilen”. svd.se. 2006-04-29. Läst 2007-12-10.

 

Läs mer om:
Kriminologi
Brottsprevention
Brottsbekämpning
Ungdomskriminalitet
Brott och kön
 

Denna artikel och bild omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;

Den använder sig av material från Wikipedia.

Som vi nämnde tidigare...

Avanzas logga

Gratis courtage för konton med upp till 50.000 kr

Ny svensk utmanare till Avanza & Nordnet. Erbjuder ISK & 0 kr i courtage på all aktiehandel fram till 2025

Courtage är avgiften för aktiehandel.

Lämna en kommentar