Som hittegods räknas även bortsprungna hundar och andra husdjur. Däremot finns det speciella regler för hästar, kor och andra djur som används inom jordbruket.
Ingen är tvingad att ta om hand om upphittade saker utom polisen. Om hittegodset tas om hand av upphittaren har denne rätt att lämna in det till polisen. Polisen har även rätt att kräva in hittegodset efter anmälan. Upphittaren ska anmäla sitt fynd så snart som möjligt, antingen till polisen eller till sakernas ägare, om denne är känd. Om det inte görs kan upphittaren dömas för fyndförseelse, till böter eller fängelse i maximalt två år.
Den som tar hand om godset har även skyldighet att sköta det så att det inte skadas.
Ägaren får tillbaka godset om den hittas. Ägaren är skyldig att betala kostnader som hittegodset har orsakat samt skälig hittelön. Om ägaren inte har hittats inom tre månader tillfaller godset upphittaren. Vill inte denne ha det kan polisen sälja godset.
Källor
Lag (1938:121) om hittegods.
Rikspolisstyrelsen (1 mars 1987). ”FAP 650-2 RPS AR angående hantering m m av hittegods” (på sv) (PDF). Läst 7 augusti 2008.
Polisen. ”Hittegods – förlorat, stulet, upphittat” (på sv) (HTML). Läst 7 augusti 2008.
Läs mer om:
Äganderätt
Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;
Den använder sig av material från Wikipedia.