Exempel på internetbankärenden:
- få information om egna konton och lån
- göra överföringar mellan konton, även till andra personer, till konton i andra banker, och till utlandet.
- betala räkningar, till exempel Bankgirot, Plusgirot, E-giro
- handla med värdepapper med ansluten depå
- köpa och sälja fondandelar
Säkerhet
Det är viktigt med hög säkerhet för internetbanker. Dels ska informationen om innehav hållas hemlig, men framförallt måste man hindra att obehöriga kan föra bort pengar via funktionen att betala räkningar eller att föra över pengar till främmande konton.
Den standardiserade säkerhetsmetoden på internet, SSL, dvs kryptering av data, räcker inte. Man behöver åtminstone vid inlogging och bekräftelse av transaktioner bättre metoder att säkerställa att rätt person gör transaktionen. De svenska bankerna har lite olika metoder, men det brukar falla inom kategorierna:
- Certifikat, en särskild krypteringsprogramvara installeras på datorn. Bland annat Handelsbanken har haft denna lösning men har gått ifrån den under 2009. Den anses lite osäkrare då man kan råka få en trojansk häst i datorn som läser certifikatet och ber om lösenordet.
- Dosa, till exempel Digipass. En elektronisk dosa som beräknar engångslösenord. Den aktiveras med ett vanligt lösenord som användaren känner till.
- Skrapbricka eller liknande förteckning över engångslösenord. Användaren måste också, åtminstone vid inloggning, ange ett vanligt lösenord som måste hållas hemligt.
Säkerheten anses bra i internetbanker. Det har varit ganska få bedrägerier. Det vanligaste sättet är att någon, till exempel anhörig, får veta och missbrukar annans lösenord och dosa/bricka. Bedrägerier via internet av utomstående är ovanliga. Vanligaste sättet är via falsk inloggningsruta på en webbsajt där användaren luras att ange lösenord och personnummer mm.
Den vanligaste typen av bankrelaterade bedrägerier har med plastkort att göra då säkerheten för dessa nästan är obefintlig.
Program för mobiltelefoner
Mobiltelefoner med större kapacitet så kallade ”smartphones” kan använda speciella program konstruerade speciellt för mobiltelefoner så kallad ”app”. På grund av den dåliga säkerheten i mobiltelefoner har en del banker använt detta för att skaffa sig åtkomst till samtalshistorik, kontaktlista, och kamera.[1][2][3]
Internetbanker i Sverige
Avanza Bank
Danske Bank
Plusgirot
Handelsbanken
ICA Banken
Länsförsäkringar
Nordea
Nordnet
SEB
Skandiabanken
Swedbank
GE Money Bank
Citibank
Noter
- dn.se – Banker kan dammsuga telefoner på data – ska granskas publicerad 2011-11-11
- vasabladet.fi – App från bank kan slå på telefonens kamera – Vasabladet
- datainspektionen.se – Datainspektionen granskar bankers mobilappar 2011-11-11
Läs mer om:
Betala
Betala med kort
Betala på resa
Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;
Den använder sig av material från Wikipedia.