Konsumentkredit

Konsumentkredit är en kredit till fysisk person för dennes personliga ändamål, till exempel köp av egna bostaden, bil eller kontokortskredit. Konsumentkrediter regleras i Konsumentkreditlagen (2010:1846)[1] och i Konsumentverkets anvisningar [2].

Foto av författare
Skribent: Bo Lilja
Uppdaterades:
Så finansieras sidanVi kan komma att erhålla ersättning från annonörer via affiliatelänkar.

Ett bostadslån är enligt lag och i lånevillkor åtskilt från andra konsumtions-krediter. Vanligen krävs en säkerhet för lånet i form av pant i lägenheten eller huset.

Kontokortskrediter och SMS-lån beviljas ofta utan säkerhet och är då s.k. blancolån. Långivaren, borgenären, får basera sin utlåning på låntagarens, gäldenärens, förmåga och vilja att betala tillbaka lånet. Om gäldenären är okänd brukar långivaren ta en kreditupplysning för att bedöma kreditvärdigheten.

Konsumentkrediter kallas ibland även privatlån, då de syftar till att användas för privat konsumtion.

En speciell form av privatlån är s.k. SMS-lån. De kännetecknas av att de betalas ut snabbt, de har en relativt kort återbetalningstid och en hög effektiv ränta.

Noter

  1.  Konsumentkreditlagen (2010:1846)
  2.  Konsumentverkets allmänna råd om konsumentkrediter (KOVS 2011:1)

Läs mer om:
Kreditmarknad
Kreditvärdighet
Kredittid
Näringsidkarkredit
SMS-lån
Seniorlån
Ränta, effektiv ränta
Privatekonomi

Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;

Den använder sig av material från Wikipedia.

Lämna en kommentar