Historik
Portföljstyrning har sina rötter i ”Modern Portfolio Theory” (MPT), vilket sedan 1950-talet har använts inom finansvärlden. MPT handlar om att välja rätt kombination av investeringar för att uppnå bästa möjliga avkastning, med hänsyn till risker. Det var dock först på 1970-talet då Dr. Harry Markowitz fick idén till att finansiell portföljstyrning kunde överföras till projekt. Portföljstyrning har därmed funnits på tal sedan 1970-talet, men det ses ändå i dag som ett relativt nytt fenomen då få studier inom detta har utförts, framför allt i Sverige.
År 1981 utvecklades portföljstyrning för ITprojekt, då man insåg vikten av en väl sammansatt portfölj av ITprojekt, baserat på bl.a. riskanalyser. Det visade sig att organisationer utan en balanserad portfölj löpte större risk för problem i verksamheten, samt skapade luckor för konkurrenter att träda in. Portföljstyrning tog fart år 2000 då ”IT-bubblan” sprack, vilket ödelade många företag och det krävdes därmed en ny strategi för att överleva. Portföljstyrning fokuserar speciellt på mål, kostnadsnedsättningar, tillväxt inom projekt, tidsplaner etc., vilket då var mycket viktigt för företagen. Portföljstyrning är även mycket aktuellt i dagens globaliserade samhälle, då en större och bredare marknad har skapats, vilket gör att företagen tvingas vara mer konkurrenskraftiga.
Vad är portföljstyrning?
Genom att hantera projekten på rätt sätt kan organisationer maximera de ekonomiska fördelarna, både genom projektledning och portföljstyrning. Projektledning handlar om att göra ”projekten rätt”, medan portföljstyrning inriktar sig på att göra ”rätt projekt”. Portföljstyrning fokuserar således på värdering, rangordning och urval av projekt, för att skapa en så framgångsrik portfölj som möjligt, i förhållande till företagets nuvarande strategi. Genom att på ett tidigt stadium kartlägga vilka projekt som är värda att genomföras minskas risken för slöseri med företagets tid, pengar och resurser. Om ett projekt inte kan uppfylla minimikraven vad det gäller företagets strategi, lönsamhet, resurser m.m. är det inte ens lönt att inkludera det i urvalet av portfölj som illustreras i citatet if we don’t let the wild horse out of the corral, we don’t have to go and chase it back[2]
Det finns vissa problemområden inom organisationen där portföljstyrning skulle kunna vara till hjälp. Exempelvis ett för stort antal aktiva projekt, projekt som inte ger något värde för organisationen, projekt som inte passar in i företagets strategi, brist på samarbete mellan projekt, brist på resurser inom projekt, förseningar i projektleverans samt brist på engagemang från ledning.
Noter
- Rajegopal, McGuin & Waller (2007). Project Portfolio Management -Leading the corporate vision. New York: Creative Print & Design.
- Levine, Harvey A (2005). Project Portfolio Management : a practical guide to selecting projects, managing portfolios, and maximizing benefits. San Francisco: John Wiley & Sons.
Källor
- Dye, Lowell D & Pennypacker, James S (1999). Project Portfolio Management : Selecting and Prioritizing Projects for Competitive Advantage. Philadelphia: Center for Business Practises.
- Project Management Institute (2006). The standard for Portfolio Management. Pennsylvania: Project Management Institute.
Läs mer om:
Projekt
Projektledning
Projektledare
Projektstyrningsmodell
PROPS
Praktisk Projektstyrning
Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;
Den använder sig av material från Wikipedia.