Skiljenämnd skall inte förväxlas med det offentliga rättssystemet, då alla parter måste avtala om hänskjutning till en skiljenämnd.
I många fall väljer man att använda skiljenämnd i stället för domstol för att få en snabbhet och/eller integritet i arbetet, då skiljenämnders arbete som regel inte är offentligt.
Ett vanligt förfarande i skiljenämnd är att avtala om arbetssättet, sammansättning (ofta 3 jurister; 1 oberoende samt varsin från respektive part) och konsekvenser av skiljeförfarande. I många fall avtalas möjligheten till överklagande bort.
Parterna får bestämma hur många skiljemännen skall vara och hur de skall utses.
En skiljedom är ogiltig
- om den innefattar prövning av en fråga som enligt svensk lag inte får avgöras av skiljemän,
- om skiljedomen eller det sätt på vilket skiljedomen tillkommit är uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen i Sverige, eller
- om skiljedomen inte uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och undertecknande.
Ogiltigheten kan gälla en viss del av skiljedomen.
Gäller tvisten annat än juridiska spörsmål är det inte ovanligt att en oberoende jurist utses som ordförande, för att sedan kompletteras med en sakkunnig inom det område tvisten gäller, utsedd av respektive part.
Som synonym till skiljenämnd används ibland uttrycket skiljedomstol.
Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;
Den använder sig av material från Wikipedia.