Stadsnät

Stadsnät kallas de bredbandsnät som är geografiskt begränsade och då ofta till en kommun. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting saknar idag [2013] 114 kommuner ett stadsnät. Ägandet av stadsnät ser ut enligt följande: 139 stadsnät är kommunalt ägda, 16 helt privat ägda samt 21 som har ett blandat ägande (offentligt & privat). Ofta är det just de kommunala energibolagen som startat stadsnätssatsningarna. Tanken med stadsnäten är att agera operatörsneutral infrastruktur, där stadsnätet står för själva uppkopplingen men tjänsterna (som internetuppkoppling, telefoni och IPTV) tillhandahålls av kommersiella aktörer. Stadsnäten utgör idag en stor och viktig del av den nationella infrastrukturen då de byggts upp med fiberkablar i sin struktur.

Foto av författare
Skribent: Bo Lilja
Uppdaterades:
Så finansieras sidanVi kan komma att erhålla ersättning från annonörer via affiliatelänkar.

De olika näten är ofta med i samarbetsorganet SSNF, Svenska stadsnätsföreningen. Det finns flera varianter av stadsnät. I grunden skiljer de sig åt beroende på var de verkar i värdekedjan. Det finns stadsnät som bara äger och hyr ut svart fiber, dvs fungerar som nätägare. Det finns också stadsnät som förutom att vara nätägare även driver ett aktivt nät som kommunikationsoperatör. Det förekommer också stadsnät som förutom dessa två roller även är tjänsteleverantörer. Definitionen av ett öppet nät är inte entydig. På nätägarnivå är nätet öppet om nätägaren tillhandahåller infrastrukturen på ett konkurrensneutralt sätt. På kommunikationsoperatörsnivå är nätet öppet om slutkunden har möjlighet att välja bland flera konkurrerande tjänsteleverantörer utan otillbörlig låsning för kunden.

Stadsnäten innefattar bl.a:

Affärsverken (Karlskrona)
Bjäre Krafts Stadsnät (Båstad, Ängelholm)
Borlänge Stadsnät (Borlänge)
Botkyrka Stadsnät (Botkyrka)
C4 Energi (Kristianstad)
Citynätet i Nässjö AB (Nässjö)
Eskilstuna Stadsnät (Eskilstuna)
Falu Stadsnät (Falun)
Gavlenet (Gävle)
GothNet (Göteborg)
Gästabudstaden (Nyköping)
Karlstads Stadsnät (Karlstad)
LandNet (Kävlinge)
LaNet (Landskrona)
Lunet (Luleå)
Moras öppna nät (Mora)
MWNet i Mjölby (Mjölby, Skänninge och Mantorp)
Mälarenergi Stadsnät AB (Västerås)
Nossebro Energi Nossebroortens Energi Ek. För. (Essunga kommun)
Nynäshamns Stadsnät AB (Nynäshamn)
Oxelösunds Stadsnät (Oxelösund)
Pite Stadsnät (Piteå)
Sandnet (Sandviken)
ServaNet (Sundsvall)
SEVAB (Strängnäs)
SHE (Sala)
Skekraft.net (Skellefteå)
Skövdes öppna nät (Skövde)
Sollentuna Energi (Sollentuna)
Stokab (Stockholm)
Sundbybergs Stadsnät (Sundbyberg)
Svenska Stadsnät AB (Karlshamn, Laholm, Svalöv)
Telge Nät (Södertälje)
Tierps öppna nät (Tierp)
Trosa Fibernät AB (Trosa)
Umenet (Umeå)
Utsikt, stadsnät (Linköping och Katrineholm)
Uppsala Stadsnät (Uppsala)
Wexnet (Växjö)
Örebro stadsnät (Örebro)
Öresundskraft AB (Helsingborg)

Stokabs nät skiljer sig tekniskt från övriga genom att de enbart tillhandahåller fiber från en operatör till en fastighet, jämfört med en hel infrastruktur från operatör fram till kund, inklusive all aktiv utrustning såsom switchar/routrar, i de andra fallen. Detta är dock på väg att ändras[1][2] då Stockholms stads bostäder ska byggas ut med infrastruktur där slutkunder kan välja operatör själva.

Stadsnät är en internationellt sett en ganska ovanlig företeelse som gör att Sveriges bredbandsmarknad i viss mån skiljer sig från resten av världen, på så sätt att konkurrensen är större och därmed priserna lägre, framförallt på LAN-leverantörer.

Fler nät än de listade här existerar som inte normalt kallas stadsnät, ett exempel är nätet i Hammarby Sjöstad som drivs av OpenNet och Via Europa.

Stadsnätsföreningen och Secure End User connection

Leverantörerna av stadsnät har en gemensam intresseroganisation; stadsnäts-föreningen. Denna driver bland annat kvalitetssatsningar som Secure Enduser connection[3] (SEC) vars syfte är att undersöka kvaliteten på olika accessutrustningar för att ge alla slutkunder en så säker och kvalitativ anslutning som möjligt.

Netrounds Solutions AB [4] är partner till Svenska Stadsnätsföreningen för oberoende certifiering av säkra nät.

Noter

  1.  https://www.stokab.com/templates/NewsPage.aspx?id=780
  2.  https://www.skaffastokab.nu/
  3.  Secure Enduser connection
  4.  ”Leverantörer”. Svenska Stadsnätsföreningen 2011. Läst 2013-07-30.

Läs mer om:
World Wide Web
Webbanalys

Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;

Den använder sig av material från Wikipedia.

Lämna en kommentar