Inom ekonomi förekommer suboptimering ofta i spelteoretiska resonemang. I ekonomisk bemärkelse syftar suboptimering ofta på att en resursallokering inte är paretoeffektiv.
Exempel
Exempel 1: Varje myndighet försöker utföra sitt uppdrag med så effektiv ekonomi som möjligt, vilket kan vara kontraproduktivt och leda till att kostnader eller andra negativa konsekvenser uppstår i andra delar av samhällsekonomin, såsom väntetider.
Exempel 2: Man gör ett IT-nätverk mycket säkert, men samtidigt så begränsat att användaren inte kan använda det.
Exempel 3: Man maximerar vridmomentet i en motor genom att manipulera laddtryck och insprutningstider, men samtidigt så försämras körbarhet, bränsleförbrukning, livslängd och miljöpåverkan.
Exempel 4: En inköpsavdelning i ett företag köper in stora mängder varor eller material, för att på så sätt få ner styckpriset. Materialet eller varorna kan dock inte användas i produktionen så snabbt, vilket orsakar problem med lagerhållning och hög kapitalbindning, och kanske att de åldras.
Exempel 5: En myndighet inför hårda säkerhetskrav och kvalitetskrav, och hårda krav på dokumentation av dessa. Reglerna införs normalt bara för nya system och produkter, annars skulle befintliga produkter inte få användas, vilket skulle vara riktigt negativt för samhället. Reglerna gör dock nya system och produkter för dyra så att man behåller äldre system, med sämre säkerhet och kvalitet som följd (exempel lärarnas elevdokumentation, CE-märkning etc).
Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;
Den använder sig av material från Wikipedia.