Utbrändhet är framför allt kopplad till stress i arbetslivet, och till arbetsnarkomani. Eftersom kronisk stress är patogent (bl.a. till följd av förhöjda nivåer kortisol), är tecken på utbrändhet ett observandum. Tecken på utbrändhet är cynism, utmattning och ineffektivitet. Dessa tre tecken ingår i standarddiagnosen, liksom att tillståndet beror på arbetet. Tecknen sammantagna handlar om att personen anser sig sakna kapacitet eller kompetens för sina arbetsuppgifter. Beroende på om det är en korrekt upplevelse eller inte, behandlas utbrändhet genom att stärka självkänslan eller genom att byta jobb till enklare uppgifter. Den förhöjda inre stressen behöver ibland vilas bort, varför det ibland är adekvat med sjukskrivning.
Utmattning och trötthet är det viktigaste tecknet på utbrändhet. Cynism eller depersonalisation är en försvarsmekanism, som syftar till att distansera sig från kraven.
Det finns samband mellan utbrändhet och depression, men de räknas likafullt som olika tillstånd. Några forskare har ansett att utbrändhet kan leda till depression. Utbrändhet drabbar oftare neurotiska personer. Utbrändhet hänger också samman med missnöje med arbetet. Ytterst få studier finns på huruvida utbrändhet drabbar personer oberoende av deras kompetens eller om det främst beror på svag självkänsla. En studie på poliser visade att utbrända var mer våldsbenägna i yrket, och en studie på sjuksköterskor att de visade mindre empati mot patienterna.
Utmattningssyndrom utan att det är knutet till arbetslivet (stressutlöst utmattningssyndrom), räknas till skillnad från utbrändhet som en psykisk störning (ICD-10 F43.8A).
Källor
- Christina Maslach och Michael P. Leiter, Early Predictors of Job Burnout and Engagement, Journal of Applied Psychology 2008, Vol. 93, No. 3, 498–512
- ICD-10
Läs mer om:
Arbetsmarknad
Arbetsmarknadsåtgärd
Arbetsförmåga
Förvärvsarbete
Egenanställning
Outplacement
Trygghetsrådet
Volontär
Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;
Den använder sig av material från Wikipedia.