BAS-kontoplanen

BAS-kontoplanen utvecklades under 1970 talet av dåvarande Svenska Arbetsgivarföreningen (SAF) och Sveriges Industriförbund. Sedan dess har den utvecklats i olika steg för att under senare år bli EU-anpassad. Den uppdateras (justeras) ständigt och sista versionen går att hitta på följande länk www.bas.se

Foto av författare
Skribent: Bo Lilja
Uppdaterades:
Så finansieras sidanVi kan komma att erhålla ersättning från annonörer via affiliatelänkar.

Det vi har lagt upp är BAS 2010. BAS-kontoplanen är helt anpassad till bokföring via dator.Kopplingar mellan deklarationsblanketter och BAS-kontoplanen (så kallade SRU-kopplingar) kan laddas ned som pdf- eller xls-fil från www.bas.se

BAS-kontoplanen innehåller många konton för att passa olika företagstyper och verksamhetsinriktningar. För mindre företag finns det ”bantade” versioner att tillgå. Det gäller annars att välja ut de konton företaget behöver och på så sätt göra sin egen version utav BAS-kontoplanen. Företagen kan efter sina behov skapa egna konton i t.ex. kontogrupperna 40 till 45 som handlar om ”Inköp av varor och material”. BAS-kontoplanen finns även anpassad till ett flertal branscher.

BAS-kontoplanen är uppbyggd på fyra huvudprinciper enligt följande

  • För affärsredovisning. Det vill säga registrering av företagets affärs- händelser.
  • För dubbel bokföring. Innebär att samtliga affärshändelser ska registreras med lika stora belopp i debet och kredit.
  • För att vara anpassad till Bokföringslagen (BFL) och
    Årsredovisningslagen (ÅRL).
  • På ett sådant sätt att resultatkontona är indelade efter inkomst- och utgiftsslag.

Kontoplanens uppbyggnad

I kontoplanen har varje affärshändelse fått ett eget kontonummer. Genom att kontoplanen är decimalklassificerad är det lätt att hitta rätt, både för den som gör bokföringen manuellt och för datorer.

Ett konto består av en fyrställig sifferkombination och uppbyggnaden är enligt följande:

1 Första siffran i kontot anger kontoklass.
14 De två första siffrorna anger kontogrupp.
1400 Om kontots två sista siffror är nollor anger de ett grupp- konto. Betyder att endast ett konto används för alla transaktioner som hör till kontogruppen.
1430 Om kontots sista siffra är en nolla betyder det ett huvud- konto.
1437 Om kontots sista siffra är 1-9 innebär det ett under- konto till ovanstående huvudkonto.

Genom denna konstruktion blir det lätt att se på vilken nivå kontot är grupperat.

Låt oss ta lager i kontoklassen Tillgångar som exempel.

1 Kontoklass Tillgångar
14 Kontogrupp Lager och pågående arbeten
1400 Gruppkonto Lager
1430 Huvudkonto Lager av halvfabrikat
1431 Underkonto Lager av köpta halvfabrikat
1432 Underkonto Lager av egentillverkade halvfabrikat

Det går att redovisa på gruppkonton men detaljnivån blir då inte speciellt hög.

De allra flesta företag använder sig av både huvudkonton och underkonton. Genom den högre detaljnivån fås betydligt mer information ur redovisnings- systemet vilket underlättar företagets analyser och strategiska planering.

Kontoklasser

De kontoklasser som BAS-kontoplanen är uppbyggd av sammanfaller med huvudgrupperingarna i balans- och resultaträkningen. Följande kontoklasser används:

1 Tillgångar
2 Eget kapital och skulder
3 Rörelsens inkomster och intäkter
4 Utgifter och kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster
5-6 Övriga externa rörelseutgifter och kostnader
7 Utgifter och kostnader för personal, avskrivningar mm.
8 Finansiella och andra inkomster/intäkter och utgifter/kostnader

Det finns ytterligare två kontoklasser, kontoklass 0 och kontoklass 9. De används bara för internt bruk och i de flesta fall av större företag.

Ladda hem en kontoplan

Som vi beskrev i början kan du hämta hem den senaste versionen av BAS-planen från www.bas.se. Du har flera alternativ beroende på vad du är ute efter.

Du kan ladda ned en komplett BAS-plan som pdf eller för excel. Om du är enskild näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut – K1, finns det en variant för dig. Både som pdf och excel-fil.

Om du jämför ett litet företag, du själv kanske, med ett större företag så har ni olika behov av att utnyttja kontonummer. För dig kanske kontot 5900 räcker i bokföringen medan ett storföretag kanske till och med har underkonton till de som visas här nedan som exempel (59 Reklam och PR).

5900 Reklam och PR (gruppkonto)
5910 Annonsering
5920 Utomhus- och trafikreklam
5930 Reklamtrycksaker och direktreklam
5940 Utställningar och mässor
5950 Butiksreklam och återförsäljarreklam
5960 Varuprover, reklamgåvor, presentreklam och tävlingar
5970 Film-, radio-, TV- och Internetreklam
5980 PR, institutionell reklam och sponsring
5990 Övriga kostnader för reklam och PR

Källa,
BAS-kontogruppen

Läs mer om:

Bokföringens grunder
Begrepp
Rutiner och avstämning
Reskontra
Rapporter
Bokföringslagen

Lämna en kommentar