Det som de flesta tycker är besvärligast är om en summa ska stå på debet- eller kreditsidan. Många gånger räcker det med att utgå från vad som händer på ett intäktskonto, såsom kassa eller checkräkningskonto, för att rent logiskt förstå hur en kostnad eller intäkt ska bokföras. Först kort om dubbel bokföring.
Dubbel bokföring, debet och kredit
Att föra bok, d.v.s. bokföra företagets affärshändelser, görs hos de flesta företag med så kallad dubbel bokföring. Varje konto som används har en debet och en kreditsida (förklaras nedan). Då en kontering utförs görs den på minst två konton. Det ena kontots debetsida och det andra kontots kreditsida. Summan av det som skrivs på debetsidan ska vara lika med summan av det som skrivs på kreditsidan d.v.s. summa debet = summa kredit.
För att underlätta används i de flesta fall BAS-kontoplanen där kontona är väl strukturerade och därmed lättöverskådliga. BAS-kontoplanen uppdateras ständigt. Den senaste versionen kan du ladda ned från www.bas.se (BAS-kontogruppen). De olika versionerna har ”årsbeteckningar” t.ex. BAS 2010 (år 2010), BAS 2011
Normalt brukar man ställa upp konteringen enligt följande:
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
| 1910 | Kassa |
Debet är den vänstra av kontots två konteringskolumner. När en summa no- teras där säger man att kontot debiteras.
Kredit (med betoningen på e, förväxla inte med kredit – betoningen på i) är den högra konteringskolumnen. När en summa noteras där säger man att kontot krediteras.
Låt oss ta ett litetexempel för att åskådliggöra. Företaget har köpt kopierings- papper kontant från ett kontorsvaruhus. Kopieringspappret kostade 200 kr plus moms 50 kr. Konteringen blir så här:
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
| 1910 | Kassa | 250,00 | |
| 6110 | Kontorsmaterial | 200,00 | |
| 2641 | Ingående moms | 50,00 |
Som synes blir summan på debetsidan lika stor som kreditsidan. Detta är den första kontrollen som görs vid en kontering. Vid vissa tillfällen kan det vara lätt att förväxla det som ska stå på debet- respektive kreditsidan. Nu är dock BAS- kontoplanen bra strukturerad och kontona är indelade i olika kontoklasser. Vi kan även hänföra kontona till dessa olika områden
- Tillgångar (kontonumret börjar på 1)
- Skulder och Eget kapital (kontonumret börjar på 2)
- Inkomster (kontonumret börjar på 3 och 8)
- Utgifter (kontonumret börjar på 4, 5, 6, 7 och 8)
Ställer vi upp dessa i en tabell går det lätt att beskriva när ett konto ska debiteras eller krediteras.
| Debet | Kredit | |
| Tillgångar | Tillgångsökning | Tillgångsminskning |
| Skulder | Skuldminskning | Skuldökning |
| Inkomster | Inkomstminskning | Inkomstökning |
| Utgifter | Utgiftsökning | Utgiftsminskning |
Tillgångskonton är t.ex.
1110 Byggnader
1250 Datorer
1510 Kundfordringar
1910 Kassa
1930 Checkräkningskonto
Skuldkonton är t.ex.
2010 Eget kapital (delägare 1 i ett handels- eller kommanditbolag)
2330 Checkräkningskredit
2440 Leverantörsskulder
2610 Utgående moms (oreducerad, det vill säga 25 %)
2640 Ingående moms
Inkomstkonton är t.ex.
3040 Försäljning av tjänster
3050 Varuförsäljning
3550 Fakturerade resekostnader
3911 Hyresintäkter
3921 Provisionsintäkter
Utgiftskonton är t.ex.
4010 Varuinköp
5010 Lokalhyra
5060 Städning och renhållning
5252 Leasing av datorer
6110 Kontorsmaterial
6211 Fast telefoni
7332 Bilersättningar, skattepliktiga
Som vi beskrev tidigare kan du hämta hem den senaste versionen av BAS-planen från www.bas.se. Du har flera alternativ beroende på vad du är ute efter.
Du kan ladda ned en komplett BAS-plan som pdf eller för excel. Om du är enskild näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut – K1, finns det en variant för dig. Både som pdf och excel-fil.
Om du jämför ett litet företag, du själv kanske, med ett större företag så har ni olika behov av att utnyttja kontonummer. För dig kanske kontot 5900 räcker i bokföringen medan ett storföretag kanske till och med har underkonton till de som visas här nedan som exempel (59 Reklam och PR).
5900 Reklam och PR (gruppkonto)
5910 Annonsering
5920 Utomhus- och trafikreklam
5930 Reklamtrycksaker och direkt reklam
5940 Utställningar och mässor
5950 Butiksreklam och återförsäljarreklam
5960 Varuprover, reklamgåvor, presentreklam och tävlingar
5970 Film-, radio-, TV- och Internetreklam
5980 PR, institutionell reklam och sponsring
5990 Övriga kostnader för reklam och PR
Gå nu vidare och titta på exempel som finns under områdena enligt rubrikerna i länklistan.
Läs mer om:
Inköp
Inköp – från annat land
Försäljning
Moms
Personal
Periodisering
Lite övrigt
Bokföring
Bokföringens grunder
Bokslut
Förenklat årsbokslut
Kontantmetoden