Räntelagen styr storleken på dröjsmålsräntan. Lagen är dispositiv vilket innebär att den gäller om inget annat avtalats mellan parterna.
Villkor för att kunna begära dröjsmålsränta
För att kunna begära dröjsmålsränta 30 dagar efter fakturadatum krävs att företaget på fakturan klart och tydligt skriver att de begär dröjsmålsränta efter förfallodagen. Exempel på sådan text kan vara:
- Efter förfallodagen debiteras ränta enligt Räntelagen.
- Efter förfallodagen debiteras ränta med
gällande referensränta + 8 %-enheter.
Ovanstående gäller vid försäljning till konsumenter. Referensränta gäller från 2002-07-01 istället för som tidigare diskontot, se nedan.
Om handel skett mellan två näringsidkare är det möjligt att ta ut dröjsmålsränta även om det inte på t.ex. fakturan framgått att dröjsmålsränta utgår vid betalning efter förfallodagen.
Räntelagen är dispositiv vilket innebär att ett avtal mellan parterna kan se helt annorlunda ut vad gäller dröjsmålsränta än det lagen före- skriver. Från när dröjsmålsränta ska betalas och vilken storlek på räntan det ska vara är upp till parterna att avtala om.
Andra räntesatser
Ett företag kan inte ensidigt sätta en högre dröjsmålsränta än den Räntelagen föreskriver. För att kunna göra detta måste båda parter kommit överens om detta genom avtal.
Ränta även på momsen
Det belopp som dröjsmålsräntan beräknas på är hela det fakturerade beloppet d.v.s. momsen ska ingå. På det begärda räntebeloppet ska ingen moms läggas på eftersom den inte är momspliktig.
Dröjsmålsräntan räknas fram genom att ta fakturans belopp inkluderat moms, multiplicera med räntesatsen och antalet dagar dividerat med 365.
Vad säger räntelagen(SFS 1975:635)
Först – om förfallodagen är bestämd i förväg – det vill säga att parterna varit överens om detta, gäller enligt 3 § att ränta kan tas ut från förfallodagen.
”Försittes betalningstiden för fordran vars förfallodag är bestämd i förväg, utgår ränta på fordringen från förfallodagen.”
I Räntelagens 4 § beskrivs från när dröjsmålsränta får tas ut
”I annat fall än som avses i 3 § skall ränta betalas på förfallen fordran, för vilken betalningstiden försittes, från den dag som infaller trettio dagar efter det att borgenären har avsänt en räkning eller på annat sätt framställt krav på betalning av ett bestämt belopp med angivande att underlåtenhet att betala medför skyldighet att utge ränta. Gäldenären är dock inte skyldig att betala ränta för tiden innan räkningen eller kravet har kommit honom till handa.”
Dröjsmålsränta kan alltså krävas från den dag som infaller 30 dagar efter det att fakturan skickats. Observera dock sista meningen.
I 4 § andra stycket beskrivs även fordringsförhållandet mellan näringsidkare och mellan en näringsidkare och en myndighet eller annat offentligt organ. Här framgår att det inte finns något krav på att det på fakturan ska stå att dröjsmålsränta utgår efter förfallodagen för attdröjsmålsränta ska kunna begäras.
”I fordringsförhållanden mellan näringsidkare i deras yrkesmässiga verksamhet skall ränta betalas enligt första stycket utan att det när kravet framställs behöver anges att underlåtenhet att betala medför skyldighet att utge ränta.
Detsamma gäller när en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet har en fordran på en myndighet eller ett annat offentligt organ på betalning för varor eller tjänster.”
I Räntelagens 6 § står det hur stor dröjsmålsräntan får vara.
”6 § I fall som avses i 3 eller 4 § beräknas ränta för år enligt en räntefot som motsvarar den vid varje tid gällande referensräntan enligt 9 § med ett tillägg av åtta procentenheter.”
Vad referensräntan är beskrivs i paragraf 9.
”9 § Referensräntan enligt denna lag fastställs för varje kalenderhalvår genom särskilt beslut av Riksbanken. Referensräntan skall motsvara den ränta som Riksbanken tillämpade vid den huvudsakliga refinansieringstransaktion som
genomfördes närmast före det kalenderhalvår under vilket räntan skall gälla, avrundad till närmast högre halva procentenhet. Lag (2002:352).”
Följande kan också vara bra att veta.
8 § Har en gäldenär på grund av sjukdom, arbetslöshet eller annan liknande omständighet som han inte har kunnat råda över varit förhindrad att betala i rätt tid och skulle en skyldighet att utge full ränta med anledning av dröjsmålet med hänsyn härtill vara oskälig, får den ränta som annars skulle utgå jämkas. Lag (1987:327).
Referensräntan
Följande information går att få från Riksbanken. För aktuell referensränta gå till Riksbankens hemsida www.riksbanken.se.
Riksbanken fastställer förutom de penningpolitiska styrräntorna även den så kallade referensräntan (tidigare diskontot) som exempelvis förekommer i räntelagen.
Referensräntan motsvaras av den reporänta som tillämpades närmast före det kalenderhalvår under vilket referensräntan ska gälla. Om reproräntan inte är ett helt eller ett halvt tal avrundas referensräntan till närmast högre halva procentenhet.
Riksbankens styrräntor är de räntor som banken själv sätter i penningpolitiskt syfte. De är inlånings-, utlånings- och reporäntan. Reporäntan är den viktigaste styrräntan.
Här ser du hur referensräntan har utvecklats över tiden:
| Datum | Referensränta |
| 2016-01-01 | 0,00 |
| 2015-07-01 | 0,00 |
| 2015-01-01 | 0,00 |
| 2014-07-01 | 1,00 |
| 2014-01-01 | 1,00 |
| 2013-07-01 | 1,00 |
| 2013-01-01 | 1,00 |
| 2012-07-01 | 1,50 |
| 2012-01-01 | 2,00 |
| 2011-07-01 | 2,00 |
| 2011-01-01 | 1,50 |
| 2010-07-01 | 0,50 |
| 2010-01-01 | 0,50 |
| 2009-07-01 | 0,50 |
| 2009-01-01 | 2,00 |
| 2008-07-01 | 4,50 |
| 2008-01-01 | 4,00 |
| 2007-07-01 | 3,50 |
| 2007-01-01 | 3,00 |
| 2006-07-01 | 2,50 |
| 2006-01-01 | 1,50 |
| 2005-07-01 | 1,50 |
| 2005-01-01 | 2,00 |
| 2004-07-01 | 2,00 |
| 2004-01-01 | 3,00 |
| 2003-07-01 | 3,00 |
| 2003-01-01 | 4,00 |
| 2002-07-01 | 4,50 |
Definitionen referensränta är hämtad från ett EG-direktiv om bekämpande av sena betalningar för att stävja dröjsmål med betalningar vid handelstransaktioner.
Läs mer om:
Regler för fakturans innehåll – checklista
Kassaflöde
Fakturaservice
Inkasso
Nyckeltal