| Debet | Kredit | |
| Tillgångar | Tillgångsökning | Tillgångsminskning |
| Skulder | Skuldminskning | Skuldökning |
| Utgifter | Utgiftsökning | Utgiftsminskning |
Inköp – normala
Exemplet kuvert
Företaget har köpt kuvert kontant från ett kontorsvaruhus. Kuverten kostade 400 kr plus moms 100 kr.
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
| 1910 | Kassa | 500,00 | |
| 6110 | Kontorsmaterial | 400,00 | |
| 2641 | Ingående moms | 100,00 |
Företaget har köpt kuvert på kredit från ett kontorsvaruhus. Kuverten kostade 400 kr plus moms 100 kr.
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
| 2440 | Leverantörsskulder | 500,00 | |
| 6110 | Kontorsmaterial | 400,00 | |
| 2641 | Ingående moms | 100,00 |
Företaget betalar kuverten som de köpt på kredit från ett kontorsvaruhus efter att det gått en vecka. Betalningen sker från checkräkningskontot.
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
| 1930 | Checkräkningskonto | 500,00 | |
| 2440 | Leverantörsskulder | 500,00 |
Ovanstående är grunden när det gäller att kontera affärshändelser som gäller inköp. Företaget kan betala kontant, eller få betala efter en viss kredittid. Det normala är att företaget köper på kredit. Det innebär att företaget har en skuld till leverantören fram till dess att det man köpt betalats.
Då företaget betalar det som köpts på kredit tas skulden bort från kontot leverantörsskulder (debiteras – skuldminskning).
Exemplet hyra
Företaget betalar månadens hyra på 10 000 kr plus moms 2 500 kr kontant till hyresvärlden.
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
| 1910 | Kassa | 12 500,00 | |
| 5010 | Lokalhyra | 10 000,00 | |
| 2641 | Ingående moms | 2 500,00 |
Företaget får en faktura på månadens hyra på 10 000 kr plus moms 2 500 kr från hyresvärlden. Företaget har 30 dagars kredit innan hyran ska vara inbetald.
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
| 2440 | Leverantörsskulder | 12 500,00 | |
| 5010 | Lokalhyra | 10 000,00 | |
| 2641 | Ingående moms | 2 500,00 |
Företaget betalar hyran efter att det gått 30 dagar. Betalningen sker från checkräkningskontot.
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
| 1930 | Checkräkningskonto | 12 500,00 | |
| 2440 | Leverantörsskulder | 12 500,00 |
Exemplet telefonräkning
Företaget får en telefonräkning för senaste månaden från telefonbolaget på 1856 kr plus moms 464 kr. Företaget har 30 dagars kredit.
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
| 2440 | Leverantörsskulder | 2 320,00 | |
| 6211 | Fast telefoni | 1 856,00 | |
| 2641 | Ingående moms | 464,00 |
Företaget betalar telefonräkningen efter att det gått 30 dagar. Betalningen sker från checkräkningskontot.
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
| 1930 | Checkräkningskonto | 2 320,00 | |
| 2440 | Leverantörsskulder | 2 320,00 |
Exemplet varuinköp
Företaget köper in varor från en grossist för 46 400 kr plus moms 11 600 kr. Företaget har 30 dagars kredit.
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
| 2440 | Leverantörsskulder | 58 000,00 | |
| 4010 | Inköp av varor | 46 400,00 | |
| 2641 | Ingående moms | 11 600,00 |
Företaget betalar varorna efter att det gått 30 dagar. Betalningen sker från checkräkningskontot.
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
| 1930 | Checkräkningskonto | 58 000,00 | |
| 2440 | Leverantörsskulder | 58 000,00 |
Summerat
Den som studerar ovanstående konteringar inser likheten. Vad utgiften än är så är det bara kontonumret och kontonamnet som ändras. För det mesta sker köpet på kredit vilket innebär att kontot leverantörsskulder används. Om utbetalningen sker kontant eller via t.ex. checkräkningskontot – konteras utbetalningen på samma sätt, d.v.s. som en kreditering (tillgångsminskning) av kontot.
Inköp – med kreditfaktura
Exemplet varuinköp med kreditfaktura
Företaget köper in varor från en grossist för 46 400 kr plus moms 11 600 kr. Företaget har 30 dagars kredit.
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
| 2440 | Leverantörsskulder | 58 000,00 | |
| 4010 | Inköp av varor | 46 400,00 | |
| 2641 | Ingående moms | 11 600,00 |
Företaget hittar en del varor som var feltillverkade. De skickar tillbaka varorna och begär att få en kreditfaktura från leverantören. Den kommer omgående och är på 4 200 kr plus moms 1 050 kr. Företaget måste då boka bort summorna från den tidigare konteringen, d.v.s. tvärtom.
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
| 2440 | Leverantörsskulder | 5 250,00 | |
| 4010 | Inköp av varor | 4 200,00 | |
| 2641 | Ingående moms | 1 050,00 |
OBS! Kreditfakturan ska ha ett eget verifikationsnummer.
Företaget betalar varorna efter att det gått 30 dagar. Betalningen sker från checkräkningskontot.
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
| 1930 | Checkräkningskonto | 52 750,00 | |
| 2440 | Leverantörsskulder | 52 750,00 |
Inköp – med kassarabatt, mängdrabatt/bonus
Exemplet varuinköp med kassarabatt
Företaget köper in varor från en grossist för 46 400 kr plus moms 11 600 kr. Företaget har 30 dagars kredit. Om företaget betalar inom 10 dagar ger grossisten en kassarabatt på 2 %.
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
| 2440 | Leverantörsskulder | 58 000,00 | |
| 4010 | Inköp av varor | 46 400,00 | |
| 2641 | Ingående moms | 11 600,00 |
Företaget betalar varorna efter 9 dagar för att tillgodogöra sig kassarabatten som är på 2 % dvs 1 160 kr. Betalningen sker från checkräkningskontot.
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
| 1930 | Checkräkningskonto | 56 840,00 | |
| 4731 | Erhållna kassarabatter | 928,00 | |
| 2641 | Ingående moms | 232,00 | |
| 2440 | Leverantörsskulder | 58 000,00 |
Enligt skattemyndighetens informationsbroschyr gäller från 2003-01-01 följande:
”Kassarabatter
Prisnedsättning pga. att betalningen görs före förfallodagen (kassarabatter) ska inte ingå i beskattningsunderlaget. Beskattningsunderlaget blir i dessa fall priset minus rabatten.”
Med detta menas att villkorade rabatter som till exempel kassarabatt påverkar momsen. Utgiftsmomsen lyfts på nettobeloppet. Har företaget lyft momsen på hela fakturabeloppet då det fick fakturan återförs den del som hör till kassa- rabatten. Se ovan.
Exemplet varuinköp med mängdrabatt/bonus
Grossisten meddelar företaget att företaget nu uppnått en mängdbonus på 1 % som gäller för hela den inköpta volymen under året. Vid årets slut har företaget köpt varor från grossisten för sammanlagt 450 000 kr. Grossisten utbetalar bonusen som är 4 500 kr exkl. moms. Företaget konterar bonusen så här:
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
| 1930 | Checkräkningskonto | 5 625,00 | |
| 4732 | Erhållna mängdr./bonus | 4 500,00 | |
| 2641 | Ingående moms | 1 125,00 |
Inköp – dröjsmålsränta
Exemplet varuinköp med dröjsmålsränta
Företaget köper in varor från en grossist för 46 400 kr plus moms 11 600 kr. Företaget har 30 dagars kredit. Om företaget betalar efter 30 dagar utgår en dröjsmålsränta på 15 %.
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
| 2440 | Leverantörsskulder | 58 000,00 | |
| 4010 | Inköp av varor | 46 400,00 | |
| 2641 | Ingående moms | 11 600,00 |
Företaget glömmer av någon anledning att betala varorna. Grossisten skickar en påminnelse och en räntefaktura vilken ska vara betald senast 30 dagar efter det att kredittiden gick ut.
Företagets dröjsmålsränta blir 58 000 kr x 15 % / 12 månader = 725 kr
Observera att ingen moms utgår på räntefakturan.
Företaget konterar räntefakturan enligt nedan.
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
| 2440 | Leverantörsskulder | 725,00 | |
| 8422 | Dröjsmålsränta | 725,00 |
Företaget betalar varorna 30 dagar för sent. Dröjsmålsräntan ingår i utbetalningen till grossisten. Betalningen sker från checkräkningskontot.
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
| 1930 | Checkräkningskonto | 58 725,00 | |
| 2440 | Leverantörsskulder | 58 725,00 |
Läs mer om:
Inköp – från annat land
Försäljning
Moms
Personal
Periodisering
Lite övrigt