Lite övriga bokföringsexempel

	Debet	Kredit
Tillgångar	Tillgångsökning	Tillgångsminskning
Skulder	Skuldminskning	Skuldökning
Inkomster	Inkomstminskning	Inkomstökning
Utgifter	Utgiftsökning	Utgiftsminskning

Exempelområden

Avbetalningsköp	Rikskuponger
Amortering och ränta	Sponsring
Factoring	Stöld
Faktureringsavgift	Svinn
Inventering – Lagerförändring	Utlägg
Leasing

Avbetalningsköp

Ett avbetalningsköp innebär normalt att företaget betalar en handpenning och att den skuld som återstår delas upp på flera betalningstillfällen. Beroende på hur lång tid som företaget ska betala av på skulden används två konton,

2890 Övriga kortfristiga skulder (betalning inom ett år), eller

2390 Övriga långfristiga skulder.

Hela momsen dras av vid köptillfället. Kostnader i samband med köpet tex uppläggningskostnader, aviseringsavgifter, bokförs på 8490 Övriga finansiella kostnader och räntekostnader på kontot 8420 Räntekostnader för kortfristiga skulder.

Exempel

En butik köper en ny inredning på avbetalning. Inredningen kostar 80000 kr exkl. moms. Företaget betalar 30000 kr i handpenning. Resten betalas med lika stora belopp i månaden under 10 månader. Räntan på skulden är 12 %. Säljaren tar en kostnad för uppläggningen på 200 kr plus moms 50 kr. Betalas samtidigt som handpenningen. Handpenningen betalas med kort knutet till checkräkningskontot.

Checken är på 30000+200+50=30250 kr

Konto	Kontonamn	Debet	Kredit
1930	Checkräkningskonto		30 250,00
1220	Inventarier och verktyg	80 000,00
2890	Övriga kortfristiga skulder		70 000,00
8490	Övriga skuldrelaterade poster	200,00
2641	Ingående moms	20 050,00

Den första avbetalningen blir sedan 7000 kr + ränta och sker via bankgirot som är knutet till checkräkningskontot.

Räntan (70 000 x 0,12) / 12 mån = 700 kr

Konto	Kontonamn	Debet	Kredit
1930	Checkräkningskonto		7 700,00
2890	Övriga kortfristiga skulder	7 000,00
8420	Räntekostnader för kortfristiga skulder	700,00

UPP

Amortering och ränta på banklån

Ett företag har fått ett banklån på 100000 kr beviljat. Löptiden är 10 år och räntan är satt till 8 %. En uppläggningsavgift på 500 kr utgår. Banken sätter in pengarna på företagets checkräkningskonto. Amortering och ränta betalas en gång om året.

Konto	Kontonamn	Debet	Kredit
1930	Checkräkningskonto	99 500,00
2350	Andra långfristiga skulder till kreditinstitut		100 000,00
6570	Bankkostnader	500,00

Då företaget ett år senare ska betala amortering och ränta blir konteringen enligt nedan.
Banken tar en aviavgift på 35 kr
Amortering 10000 kr
Ränta 8000 kr

Konto	Kontonamn	Debet	Kredit
1930	Checkräkningskonto		18 035,00
2350	Andra långfristiga skulder till kreditinstitut	10 000,00
8410	Räntekostnader för långfristiga skulder	8 000,00
6570	Bankkostnader	35,00

Ännu ett år senare betalar företaget följande i amortering och ränta.
Banken tar en aviavgift på 35 kr
Amortering 10000 kr
Ränta 90 000 x 8% = 7 200 kr

Konto	Kontonamn	Debet	Kredit
1930	Checkräkningskonto		17 235,00
2350	Andra långfristiga skulder till kreditinstitut	10 000,00
8410	Räntekostnader för långfristiga skulder	7 200,00
6570	Bankkostnader	35,00

UPP

Factoring

Ett företag kan använda factoring till att belåna sina fakturor alternativt att sälja dem till ett factoringföretag. Det allra vanligaste är att företag belånar sina fakturor för att på det sättet få ökad likviditet. Då företaget belånar sina fakturor är det företaget själv som står risken, säljs fakturorna till ett factoringföretag är det efter köpet factoringföretaget som tar risken.

Kom också ihåg att fordringen som företaget har på sin kund inte på något sätt har med företagets skuld till factoringföretaget att göra. Fakturan är bara en säkerhet för lånet.

Följande begrepp används i factoringhanteringen:

Belåningsgraden. Hur stor del av fakturan som belånas hos factoring- företaget. Vanligast är mellan 60 – 80 %, där det högre värdet gäller mycket kreditvärdiga företag eller tex en kommun.

Limit. Det högsta belopp som företaget får ha i skuld till factoringföretaget.

Räntan. Det factoringföretaget tar ut i ersättning för att låna företaget pengar.

Diverse praktiska anvisningar, t.ex. på vilket sätt fakturorna ska skickas, när redovisning ska ske och på vilket sätt, om kunden råkar betala direkt till företaget.

Ett vanligt problem är att företaget inte får någon typ av kvitto eller liknande från factoringbolaget att använda till verifikation. Om det inte kommer något kvitto från factoringföretaget kan affärshändelsen bokföras enligt något av dessa alternativ

– när fakturan skickas till factoringföretaget
– då pengarna kommer från factoringföretaget
– då avräkningsrapporten kommer från factoringföretaget

Exempel – factoringhändelse i olika steg

Ett företag har avtal med ett factoringföretag. Företaget skickar en faktura på 20000 kr plus moms 5000 kr till en kund. I samband med detta skickas en kopia till factoringföretaget. Fakturan belånas till 70 %, 17 500 kr.

Fakturan till kunden

Konto	Kontonamn	Debet	Kredit
1510	Kundfordringar	25 000,00
3040	Försäljning av tjänster		20 000,00
2611	Utgående moms, 25 %		5 000,00

Pantförskrivning av fakturan hos factoringföretaget

Konto	Kontonamn	Debet	Kredit
1512	Belånade kundfordringar	25 000,00
1510	Kundfordringar		25 000,00

Fakturan bokas om från 1510 Kundfordringar till 1512 Belånade kundfordringar.

Fakturan belånas

Fakturan belånas till 70 %, 17 500 kr. Factoringföretaget tar en hanteringsavgift på 60 kr + moms 15 kr.

Konto	Kontonamn	Debet	Kredit
1930	Checkräkningskonto	17 425,00
2810	Avräkning factoring		17 500,00
8490	Övriga skuldrelaterade poster	60,00
2641	Ingående moms	15,00

Kunden betalar factoringföretaget

Då kunden betalat factoringföretaget regleras sedan beloppen mellan företagen. I detta fallet tar factoringföretaget en ränta på 1200 kr.

Konto	Kontonamn	Debet	Kredit
2810	Avräkning factoring	17 500,00
1512	Belånade kundfordringar		25 000,00
8420	Räntekostnader för kortfristiga skulder	1 200,00
1930	Checkräkningskonto	6 300,00

Skulden till factoringföretaget, konto 2810, minskas med 17500 kr och belånade kundfordringar minskas med 25000 kr. När factoringföretaget tagit sin ersättning (räntan) återstår 6300 kr som sätts in på företagets checkräkningskonto.

UPP

Faktureringsavgift

För att en faktureringsavgift ska kunna tas ut måste parterna ha avtalat om detta. Får företaget en faktura med en pålagd faktureringsavgift (kan också heta administrativ kostnad, expeditionsavgift, hanteringskostnad mm) som inte avtalats är det bara att låta bli att betala den. Företaget får inte själv lägga på en faktureringsavgift utan att det avtalats med kunden.

Exempel – faktura med ej avtalad faktureringsavgift

Företaget får en faktura på inköpt kontorsmaterial på 4000 kr + moms 1000 kr. Leverantören har lagt på en ej avtalad faktureringsavgift på 30 kr (därav moms 6 kr). Företaget bokför inte faktureringsavgiften.

Konto	Kontonamn	Debet	Kredit
2440	Leverantörsskulder		5 000,00
6110	Kontorsmaterial	4 000,00
2641	Ingående moms	1 000,00

Exempel – faktura med avtalad faktureringsavgift

Företaget får en faktura på inköpt kontorsmaterial på 4000 kr + moms 1000 kr. Leverantören har lagt på en avtalad faktureringsavgift på 30 kr (därav moms 6 kr). Faktureringsavgiften läggs på samma konto som det fakturan avser, i detta fallet 6110 Kontorsmaterial. Företaget konterar faktureringsavgiften enligt nedan.

Konto	Kontonamn	Debet	Kredit
2440	Leverantörsskulder		5 030,00
6110	Kontorsmaterial	4 024,00
2641	Ingående moms	1 006,00

Exempel – företaget skickar en faktura med avtalad faktureringsavgift

Företaget skickar en faktura på sålt kontorsmaterial på 4000 kr + moms 1000 kr. Man har lagt på en avtalad faktureringsavgift på 24 kr + moms 6 kr.

Konto	Kontonamn	Debet	Kredit
1510	Kundfordringar	5 030,00
3050	Försäljning av varor		4 000,00
2611	Utgående moms, 25 %		1 006,00
3540	Faktureringsavgifter		24,00

Skickar företaget många fakturor per år kan det vara intressant att se hur stor den totala summan blir på kontot 3540 Faktureringsavgifter.

UPP

Inventering – Lagerförändring

Företag som handlar med varor och använder kontot 4010 Varuinköp måste minst en gång om året (vid årsskiftet) göra en lagerinventering. Företaget får inte göra avdrag för inköpskostnader för de varor som finns i lagret utan bara ”kostnader för sålda varor”. Det innebär att de varor som finns kvar i företagets lager inte ska påverka företagets resultat.

KSV = Kostnaden för sålda varor, räknas ut på följande sätt:

KSV = ingående lager + årets varuinköp – utgående lager

blir periodens (i detta fallet årets) kostnad för sålda varor

Exempel – lagerminskning

Ett företag hade vid årsskiftet ett ingående varulager till inköpsvärdet 184 000 kr exkl. moms. Under året har företaget köpt varor för 846 000 kr exkl. moms. Vid inventering den sista december konstaterades att företaget hade kvar varor i lagret för 154 000 kr exkl. moms. KSV för året blev:

KSV = 184 000 + 846 000 – 154 000 = 876 000 kr

Lagerförändringen (lagerminskningen) blev

184 000 – 154 000 = 30 000 kr

Lagerminskningen bokförs på kontona 4960 Förändring av lager av handelsvaror och 1469 Förändring av lager av handelsvaror – Varulager.

Konto	Kontonamn	Debet	Kredit
4960	Förändring av lager av handelsvaror	30 000,00
1469	Förändring av lager av handelsvaror – Varulager		30 000,00

Exempel – lagerökning

Ett företag hade vid årsskiftet ett ingående varulager till inköpsvärdet 184000 kr exkl. moms. Under året har företaget köpt varor för 846000 kr exkl. moms. Vid inventering den sista december konstaterades att företaget hade kvar varor i lagret för 194000 kr exkl. moms.

Lagerförändringen (lagerökningen) blev

184 000 – 194 000 = – 10 000 kr, vilket innebär att lagret ökat med 10000 kr

Lagerökningen bokförs på kontona 4960 Förändring av lager av handelsvaror och 1469 Förändring av lager av handelsvaror – Varulager.

Konto	Kontonamn	Debet	Kredit
4960	Förändring av lager av handelsvaror		10 000,00
1469	Förändring av lager av handelsvaror – Varulager	10 000,00

UPP

Leasing

Leasing används i både små och stora företag. Att leasa någonting innebär helt enkelt att företaget hyr t.ex. maskinen, kopiatorn, bilen, utav ett leasingföretag. Leasing är ett sätt att minska sitt lånebehov.

Leasing kan användas för att finansiera alla objekt som har ett värde på en andrahandsmarknad. Leasingföretaget köper in objektet och hyr sedan ut det till företaget. Objektet ägs av leasingbolaget.

Tillsammans med leasingföretaget kommer företaget överens om en leasingtid och skriver ett leasingkontrakt – vanligen två till fem år. I kontraktet är hyran specificerad och ett eventuellt restvärde. Företaget som hyr kan vid leasing- periodens utgång köpa objektet till restvärdet. Hyran d.v.s. leasingkostnaden är fullt avdragsgill för företaget.

Att leasa en bil är förmånligt genom de momsregler som gäller. Om företaget själv köper en bil får de inte lyfta av momsen på bilen utan den får räknas in i investeringen. Leasar företaget istället bilen får det göra avdrag för halva momsen på leasinghyrorna.

Om du köper, löser in, leasingobjektet betraktas det som ett vanligt inköp av inventarium.

Exempel – första förhöjda leasingavgiftensamt månadskostnad

I samband med leasing brukar det vara vanligt med en första förhöjd leasing- avgift. Tanken med denna är att få ned månadsavgiften och ibland även rest- värdet. För leasinggivaren är det ett sätt att få en större säkerhet.

Den första förhöjda leasingavgiften ska ses som en förskottsbetalning och kostnaden ska slås ut på hela leasingperioden. En förutbetald kostnad med andra ord.

Ett företag leasar en maskin där den första förhöjda leasingavgiften är 22500 kr inkl. moms. Utbetalningen sker via checkräkningskontot. Leasingperioden är 36 månader och månadskostnaden är 2000 kr inkl. moms.

Konto	Kontonamn	Debet	Kredit
1930	Checkräkningskonto		22 500,00
1720	Förutbetald leasingkostnad	18 000,00
2641	Ingående moms	4 500,00

Månadsavgiften samt del av den förhöjda avgiften (18 000/36 = 500 kr) bokförs.

Konto	Kontonamn	Debet	Kredit
1930	Checkräkningskonto		2 000,00
5212	Leasing av maskiner och tekniska anläggningar	1 600,00
2641	Ingående moms	400,00
1720	Förutbetald leasingkostnad		500,00
5212	Leasing av maskiner och tekniska anläggningar	500,00

Leasing av personbil

Det är bara tillåtet att lyfta halva momsen vid billeasing. Den andra halvan räknas som en kostnad. (För fordon som räknas som lastbilar får hela momsen lyftas bort).

Ett företag leasar en personbil. Månadskostnaden är 3200 kr. Av detta är 640 kr moms. Företaget får bara lyfta hälften, d.v.s. 320 kr. Leasingavgiften betalas från checkräkningskontot.

Konto	Kontonamn	Debet	Kredit
1930	Checkräkningskonto		3 200,00
2641	Ingående moms	320,00
5615	Leasing av personbilar	2 880,00

UPP

Rikskuponger

Ticket Rikskuponger används idag på ca 12000 arbetsplatser för att subven- tionera de anställdas luncher. Den anställde betalar beloppet utöver subventionen med sin nettolön. Subventionen förmånsbeskattas.

För företag som tar emot rikskuponger gäller att de ska vara anslutna till sy- stemet. Förutom anslutningsavgift utgår en mindre serviceavgift vars storlek beror på hur stort kupongvärdet är och hur ofta de skickas in för inlösen.

Då kunder betalar med rikskuponger får företaget en fordran på kupongföretaget. Skyldigheten att redovisa momsen inträder direkt och inte när kupongerna löses in.

Exempel – lunchrestaurang som tar rikskuponger

En restaurang har en dagskassa på 5400 kr i kontanter samt 1480 kr i riks- kuponger.

Konto	Kontonamn	Debet	Kredit
1910	Kassa	5 400,00
1689	Övriga kortfristiga fordringar	1 480,00
3010	Försäljning		5 504,00
2611	Utgående moms, 25 %		1 376,00

Efter 14 dagar skickar restaurangen in rikskuponger för inlösen. Den totala summan av rikskuponger har under perioden blivit 16440 kr. Pengarna som betalas ut minus serviceavgift sätts in på företagets plusgiro (tidigare postgirot). Serviceavgiften är på 400 kr inkl. moms.

Konto	Kontonamn	Debet	Kredit
1920	PlusGirot	16 040,00
8490	Övriga skuldrelaterade poster	320,00
1689	Övriga kortfristiga fordringar		16 440,00
2641	Ingående moms	80,00

UPP

Sponsring

För att sponsring ska vara skattemässigt avdragsgillt gäller att företaget kan visa på att det erhållit en motprestation av exempelvis idrottsklubben. Motprestationen kan vara exponering av företagets logotype, att på något sätt finnas med i matchprogram etc. Det gäller att se sponsringen som en reklamsatsning. Skulle sponsringen överstiga det reklamvärde (goodwill) som företaget får i utbyte är sponsringen att betrakta som en icke avdragsgill gåva.

Företaget ska vara noga med att spara dokumentation på det material där man funnits med, t.ex. kataloger, program, skyltar etc., som bevis för de avdrag som görs för sponsring.

Exempel

En lokal livsmedelshandlare sponsrar det lokala fotbollslaget med 3000 kr under ett år. För detta får butiken ha en reklamskylt på 4×1 m vid fotbolls- platsen under året.

Konto	Kontonamn	Debet	Kredit
1910	Kassa		3 000,00
2641	Ingående moms	600,00
5980	PR, institutionell reklam och sponsring	2 400,00

UPP

Stöld

Tyvärr händer det att företag råkar ut för stöld av olika slag. Företaget kan bland annat råka ut för

• Inbrott där olika inventarier försvinner.
• Inbrott där varor försvinner.
• Kontanter stjäls ur företagets kassa.

Då inventarier stjäls anses det som en avdragsgill driftskostnad och en ned- skrivning görs av bokfört restvärde. Händelsen bokförs då försäkringsersättningen betalas ut.

Då varor stjäls bokförs inte detta. I och med inventeringen vid bokslutet konstateras att varorna inte finns kvar i lager. Kostnaden och därmed skatteavdraget uppstår då.

Om kontanter stjäls ur företagets (butikens) kassa är det avdragsgillt upp till högst vad en normal dagskassa brukar innehålla. Inget avdrag för den utgående momsen görs utan den hanteras som vanligt.

Exempel – stöld ur kassa

En liten servicebutik blir rånad på dagskassan 18340 kr. Polisanmälan görs. Kopian på polisanmälan sätts in i bokföringen. Försäkringsbolaget underrättas. Så här bokförs stölden

Konto	Kontonamn	Debet	Kredit
1910	Kassa		18 340,00
6390	Övriga riskkostnader	18 340,00

UPP

Svinn

Hos alla företag förekommer det svinn av olika slag. Det är varor som av olika anledningar måste kasseras, det är snatterier och i allvarligare fall stöld.

Detta svinn behöver inte bokföras för att det skattemässiga avdraget ska uppstå. Förlusten av varor konstateras då företaget gör sin lagerinventering inför bokslutet.

När varor köps in (även de som ”försvinner”) blir de en kostnad. De varor som har försvunnit genom svinn säljs aldrig och genererar därför ingen intäkt, de finns heller inte med vid inventeringen. Kostnaden för dessa varor är alltså redan tagen.

UPP

Utlägg

I vissa fall gör anställda utlägg för företaget. Kan vara utlägg i samband med en resa, vid representation etc. En skuld till personalen uppstår då. Mot inlämnan- de av kvitto får sedan den anställde pengar tillbaka från företagets kassa eller vid löneutbetalning.

Exempel – utlägg för taxi

En representant för ett företag tar en taxi till ett konferensmöte. Kostnaden för detta är 150 kr + moms (6%) 9 kr. Han betalar med egna kontanta pengar. När han återkommer till företaget redovisar han taxiresan och lämnar taxikvittot.

Konto	Kontonamn	Debet	Kredit
2820	Skulder till anställda		159,00
5810	Biljetter	150,00
2641	Ingående moms	9,00

Någon dag senare får han utlägget betalt från företagets kassa.

Konto	Kontonamn	Debet	Kredit
1910	Kassa		159,00
2820	Kortfristiga skulder till anställda	159,00

 

Läs mer om:

Inköp
Inköp – från annat land
Försäljning
Moms
Personal
Periodisering