Nuvärdemetoden

Då företag gör en investeringskalkyl används värden flera år framåt i tiden i beräkningarna. För att kunna jämföra dessa med varandra på ett rättvist sätt används nuvärdemetoden. Alla framtida in- och utbetal- ningar räknas om till ett nuläge.

Foto av författare
Skribent: Bo Lilja
Uppdaterades:
Så finansieras sidanVi kan komma att erhålla ersättning från annonörer via affiliatelänkar.

Värden omräknade till investeringstidpunkten

Investeringens förväntade in- och utbetalningar samt restvärdet räknas om till ett nuläge. Detta är nödvändigt om företaget vill ta hänsyn till inflation etc. Metoden kallas nuvärdemetoden men ibland även diskonteringsmetoden eller kapitalvärdemetoden.

Att beräkna nuvärdet utifrån de formler som finns är rätt arbetsamt så istället läser man ut de värden som önskas ur tabeller. Vi använder oss av två tabeller:

  • Tabell A
    Tabell A visar nuvärdet på en enstaka betalning på 1 kr vid olika räntesatser och år. Vi får fram en nuvärdefaktor som multipliceras med det belopp som ska räknas om.
  • Tabell B
    Tabell B visar nusummefaktorn dvs det tal som ska multipliceras med beloppet av flera årligen återkommande lika stora betalningar.

Låt oss använda exemplet under avsnittet Investeringsberäkning och se vad som händer om företaget väljer en kalkylränta på 10 % och räknar om betalningarna till ett nuvärde.

Exempel
Ett företag ska investera i en ny maskin för att tillverka en ny produktserie. Den grundinvestering som krävs är 500000 kr. I detta ingår maskin, installation och utbildning av operatörer. Företaget beräknar att produktserien ska tillverkas i 5 år och att maskinen efter nedmonteringskostnader ändå ska generera ett restvärde på 40000 kr. De årliga inbetalningarna beräknas till 240000 kr och kostnaderna för drift och underhåll till 30000 kr per år. Företagets kalkylränta är 10 %. Är investeringen lönsam?

Nuvärdemetoden

Låt oss ta detta stegvis.

Det första vi gör är att räkna om investeringens restvärde till nutid. För detta ändamål används tabell A. Restvärdet efter 5 år är 40 000 kr.

Först måste vi gå till Tabell A och läsa av nuvärdesfaktorn. Den blir vid 5 år och 10 % kalkylränta 0.6209

Restvärdet omräknat till ett nuvärde blir 40000 x 0,6209 = 25000 kr (avrundat)

Nästa beräkning vi gör är att diskontera (räkna om) inbetalningsöverskotten under de fem åren till en nuvärdesumma. Eftersom det årliga inbetalningsöver- skottet är lika för alla 5 åren, 210000 kr, kan vi använda tabell B.

Vi går till Tabell B och läser av nusummefaktorn. Den blir vid 5 år och 10 % kalkylränta 3,791

Inbetalningsöverskotten från de fem åren omräknade till ett nuvärde blir
210000 x 3,791 = 795000 kr (avrundat)

Räknar vi samman allt blir investeringens överskott:

795000 + 25000 – 500000 (grundinvest.) = 320000 kr

Slutsats: Investeringen är lönsam. Jämför gärna med samma exempel under rubriken Investeringsberäkning där vi fick överskottet till 590 000 kr.

Fundera på vad som skulle hänt om de årliga inbetalningarna är fel uppskattade och bara blir 200000 kr per år och om de årliga utbetalningarna blir 10000 kr högre. Företaget arbetar dessutom med en kalkylränta på 15 %. Blir investeringen lönsam under dessa villkor? Marginalerna blir i alla fall inte särskilt stora.

Tänk på att det är företaget själv som sätter kalkylräntan utifrån de avkastningskrav man satt upp.

Läs mer om:  

Investeringsberäkning
Annuitetsmetoden
Slutvärdemetoden
Pay-Off-metoden

Lämna en kommentar