Det kostar pengar att genomföra den verksamhet som EU-länderna har kommit överens om. Därför har EU:s organisation en egen budget som finansieras genom att EU-länderna betalar en årlig EU-avgift. Budgeten motsvarar drygt 1 procent av EU-ländernas hela ekonomi. Pengarna används bland annat för att minska skillnaderna i välstånd mellan olika EU-länder och för att stödja jordbruket.
En budget för gemensamma satsningar i EU-länderna
EU:s budget för 2017 är ungefär 135 miljarder euro. Pengarna används till många olika områden. Mest pengar går till jordbruk och regionalstöd i olika EU-länder. EU har även utgifter för till exempel forskning, säkerhet och administration. Runt 90 procent av pengarna går tillbaka till EU-länderna i form av EU-stöd.
EU:s budget betalas med EU-avgifter
EU:s budget finansieras av så kallade egna medel som består av de avgifter som EU-ländernas regeringar betalar in. Hur stora avgifterna är beror på respektive lands ekonomiska förutsättningar. Trots att EU:s budget innehåller mycket pengar är den bara en liten del av EU-ländernas hela ekonomi. EU-ländernas avgifter till EU får vara högst 1,23 procent per år av deras sammanlagda bruttonationalinkomst (BNI).
EU-avgiftens beståndsdelar
Ett lands EU-avgift består av tre delar, så kallade egna medel:
- En del av avgiften bygger på hur stor landets ekonomi är och utgår från landets så kallade bruttonationalinkomst (BNI).
- En del av avgiften baseras på landets momsintäkter.
- En del av avgiften kommer från de pengar landet får in i tullavgifter.
EU-länderna ska bli mer ekonomiskt jämlika
En tanke med EU-samarbetet är att det ska utjämna ekonomiska och sociala skillnader mellan länderna. Därför går en stor del av budgeten till regionalstöd och stöd till att få fler människor i arbete, framför allt i EU-länder som har svag ekonomi. Regionalstödet är tillsammans med jordbruksstödet de största utgifterna. EU stödjer även till exempel forskning, gränsbevakning, miljöprojekt och studentutbyten mellan skolor i EU-länderna.
EU-ländernas avgifter och återflöden
De pengar som länderna får tillbaka från budgeten i olika EU-stöd brukar kallas återflöde. Länder med svag ekonomi får mer i återflöde än vad de betalar i avgift till EU, medan länder med starkare ekonomi får tillbaka mindre än de betalar i EU-avgift. Detta hör ihop med att EU ska utjämna skillnader mellan länderna.
Sveriges EU-avgift
De senaste åren har Sverige betalat någonstans mellan 30 och 40 miljarder kronor om året i EU-avgift. Samma period har Sverige fått tillbaka mellan 10 och 12 miljarder kronor om året.
Långtidsbudgeten sätter långsiktiga mål
För att få en överblick över inkomster och utgifter under en längre tidsperiod har EU en så kallad långtidsbudget. Den långtidsbudget som gäller nu är för perioden 2014 till 2020.
EU:s utgifter och inkomster 2014-2020 på EU-kommissionens webbplats (på engelska)
Europaparlamentet och ministerrådet beslutar
Det är de två EU-institutionerna Europaparlamentet och ministerrådet som beslutar om både långtidsbudgeten och budgeten för varje år. De förhandlar om vad EU ska prioritera och vad det får kosta. Det kan vara långa diskussioner både inom ministerrådet och inom Europaparlamentet.
Om EU-länderna inte kommer överens i ministerrådet kan de riktigt kniviga frågorna i praktiken behöva tas upp av stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet.
EU:s utgifter rapporteras och granskas
EU-kommissionen ska informera Europaparlamentet och ministerrådet om hur pengarna i EU-budgeten har använts. EU:s utgifter granskas av Europeiska revisionsrätten, den EU-institution som kontrollerar att EU:s pengar används och redovisas på rätt sätt. Om allt har gått rätt till godkänns utgifterna av Europaparlamentet.
Källa: