Styrränta för stabila priser i euroländerna
De EU-länder som har euro som valuta, euroländerna, har gett ECB rätt att besluta om en del av ländernas ekonomiska politik, nämligen penningpolitiken. Penningpolitik handlar framför allt om att styra räntan och penningmängden i samhället, bland annat för att skapa ekonomisk utveckling och stabila priser. ECB beslutar därför om den så kallade styrräntan i euroländerna.
I de EU-länder som inte har euro, till exempel Sverige, är det den nationella centralbanken som tar dessa beslut. I Sverige är det Riksbanken som är nationell centralbank.
Koll på sedlar, banker och betalningssystem
Som centralbank har ECB flera uppgifter. Den ger till exempel euroländerna tillstånd att ge ut eurosedlar. ECB påverkar också eurons växelkurs, alltså värde, genom att köpa och sälja valutan på den internationella valutamarknaden. ECB ska även se till att euroländernas betalningssystem och banker är välfungerande.
ECB har tre beslutande organ
För att hantera sin verksamhet har ECB tre beslutande organ med olika ansvar och uppgifter:
- ECB-rådet
- Direktionen
- Allmänna rådet
Alla tre organ ska vara oberoende. Det betyder att de inte får ta instruktioner av någon, till exempel av ett lands regering eller andra EU-institutioner.
ECB-rådet är högsta beslutande organ
ECB-rådet är ECB:s högsta beslutande organ och leds av ECB:s ordförande Mario Draghi. Huvuduppgiften är att besluta om penningpolitiken i euroområdet, alltså euroländerna. Det innebär bland annat att bestämma om styrränta och valutareserver, alltså den reserv av guld eller utländsk valuta som ett land kan använda i dåliga ekonomiska tider.
ECB-rådet består av de sex ledamöterna i ECB:s direktion och centralbankscheferna i de 19 euroländerna.
Direktionen har hand om den dagliga verksamheten
Direktionen ansvarar för den dagliga verksamheten i ECB och ska se till att ECB-rådets beslut genomförs. I direktionen ingår ECB:s ordförande, vice ordförande och fyra ledamöter.
Allmänna rådet har en rådgivande funktion
I det allmänna rådet deltar centralbankscheferna från EU:s alla medlemsländer. Även ECB:s ordförande och vice ordförande är med på mötena.
Allmänna rådet har framför allt en rådgivande funktion. Där kan centralbankscheferna i EU-länderna mötas och utbyta erfarenheter med varandra. Allmänna rådet ska också förbereda för att nya länder ska kunna införa euron samt övervaka och analysera ekonomin i de EU-länder som står utanför euroområdet.
Den yngsta EU-institutionen
ECB är den yngsta EU-institutionen och bildades i juni 1998. Den har sitt säte i Frankfurt am Main i Tyskland. ECB har varit gemensam centralbank för euroländerna sedan euron infördes som elektronisk valuta den 1 januari 1999. Den 1 januari 2002 infördes euron som sedlar och mynt EU-länder.
Läs mer om:
EU-kommissionen
Ministerrådet
Europaparlamentet
Europeiska rådet
EU-domstolen
Europeiska revisionsrätten
Källa: