Avgifter finansierar EU:s verksamhet
Det kostar pengar att genomföra den verksamhet som EU-länderna har kommit överens om. EU-verksamheten finansieras genom att Sverige och alla andra EU-länder betalar en årlig EU-avgift. Hur stor avgiften är beror på landets ekonomiska förutsättningar.
Sverige är nettobetalare till EU
Sverige har de senaste åren betalat mellan 30 och 40 miljarder kronor om året i EU-avgift. Avgiftens storlek utgår bland annat från landets bruttonationalinkomst (BNI). Sverige har en relativt hög BNI jämfört med många andra EU-länder.
Under samma period har det ekonomiska stödet som Sverige fått från EU legat på cirka 10-12 miljarder kronor per år. Det betyder att Sverige betalar mer i avgift till EU än vad som kommer tillbaka i form av stöd. Länder som betalar mer än de får tillbaka brukar kallas nettobetalare.
EU-pengar till jordbruk och regionalt stöd
Den största delen av det ekonomiska stöd som Sverige får från EU går till jordbruket. En mindre del går till att stödja regional utveckling. Om man ser till EU:s verksamhet i stort satsas mest pengar på just jordbruksstöd och regionalstöd även i andra EU-länder.
EU-avgiften beslutas av riksdagen
Riksdagen tar varje år beslut om statens utgifter och inkomster. Utgångspunkten för beslutet är den budgetproposition, alltså förslag på statsbudget, som regeringen lämnar till riksdagen varje år i september.
En av utgifterna i statsbudgeten är EU-avgiften. Den brukar vara ett par procent av de totala statliga utgifterna.
Sveriges EU-avgift 2017
- Avgift: 29,6 miljarder kronor
- Återflöde: 11,2 miljarder kronor från EU
- Nettoflöde: -18,3 miljarder kronor
Källa: