Vad är antibiotikaresistenta bakterier?
Antibiotika är ämnen som dödar bakterier eller gör att de inte kan växa. De används för behandling av bakterieinfektioner både hos djur och hos människor. Bakterier som är motståndskraftiga mot ett eller flera sorters antibiotika kallas antibiotikaresistenta.
Bakterier som är resistenta mot mer än tre sorters antibiotika kan också kallas multiresistenta.
ESBL-bildande tarmbakterier och MRSA är exempel på multiresistenta bakterier, som orsakar stora problem inom sjukvården och samhället.
Smittar antibiotikaresistenta bakterier via maten?
Det beror på vilka bakterier det handlar om. Vanliga magsjukebakterier som campylobacter och salmonella kan vara antibiotikaresistenta, och dem kan man bli smittad av. Sådana tarminfektioner behöver ofta inte behandlas med antibiotika, men kan vara besvärliga att drabbas av.
På livsmedel kan det finnas antibiotikaresistenta, till exempel ESBL-bildande, bakterier som normalt inte orsakar sjukdom. Det är tänkbart att resistensgener från dessa skulle kunna överföras till sjukdomsframkallande bakterier. Det verkar dock inte vara så vanligt att ESBL-bildande tarmbakterier hos sjuka människor i Sverige är av samma typ som de som hittats på livsmedel.
Följer du råden om god hygien i köket och att genomsteka kyckling och köttfärs minskar du risken att smittas. Alla bakterier dör vid upphettning oavsett om de är resistenta eller inte.
Hur undviker man att få i sig antibiotikaresistenta bakterier om de skulle finnas i maten?
För att undvika att få i dig bakterier – följ våra vanliga råd om hygien i köket. De viktigaste är:
- Tvätta händerna innan du börjar laga mat, men också direkt efter att du hanterat rått kött, inklusive kyckling.
- Använd rena redskap, håll rent på arbetsbänken och diska knivar och skärbrädor noga när du skurit rått kött, inklusive kyckling.
- Genomstek fågel och köttfärs, smaka inte på rå köttfärs.
- Skölj grönsaker.
Hur vanliga är antibiotikaresistenta bakterier i kött och bladgrönsaker?
Livsmedelsverket och SVA visade i en undersökning 2009–2011 samt 2013 att antibiotikaresistenta ESBL-bildande tarmbakterier är vanliga på kycklingkött från både EU-länder och Sydamerika. Även svenskt kycklingkött innehöll sådana bakterier. ESBL-bildande tarmbakterier hittades även på europeiskt kött av nöt och gris, men i mycket mindre omfattning än på kycklingen.
En undersökning 2012–2013 visade att ESBL-bildande tarmbakterier var mycket ovanliga i bladgrönsaker.
Kan man bli smittad av ESBL-bildande bakterier via maten?
ESBL är en grupp enzymer som produceras av framför allt tarmbakterier och gör att dessa blir motståndskraftiga, resistenta, mot flera sorter antibiotika.
Livsmedelsverket, SVA och Folkhälsomyndigheten undersökte 2012–2014 om mat kan vara en källa och spridningsväg för ESBL-bildande tarmbakterier till människor. Endast ett fåtal av de ESBL-bildande tarmbakterier som hittades i mat var av samma slag som de som fanns hos friska och sjuka människor. De människor som bär på sådana bakterier har alltså oftast fått i sig dem på andra sätt än via mat som sålts i Sverige.
Kan man bli smittad med MRSA via maten?
MRSA är stafylokocker som är resistenta mot flera sorter antibiotika. De finns inte i tarmen, som till exempel bakterier med ESBL, utan på huden, slemhinnor och i sår.
I kartläggningar runt om i världen har man hittat MRSA i råa livsmedel från djur, men den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) bedömer att risken för att MRSA sprids via mat till människor är mycket liten.
Efsa menar också att yrkesmässig hantering av kött, till exempel på ett slakteri, till skillnad mot yrkesmässig kontakt med djur på en gård, inte ökar risken att smittas med MRSA.
Varför hittar man antibiotikaresistenta bakterier i kyckling?
Användningav antibiotikaklassen cefalosporiner till livsmedelsproducerande djur har kopplats samman med förekomsten av ESBL-bildande tarmbakterier hos djuren. I Sverige används inte cefalosporiner inom kycklinguppfödningen, vilket dock förekommer i andra länder.
Fynden av ESBL-bildande tarmbakterier på svenskt kycklingkött beror troligtvis på att kycklingar som importerats för avel burit på dessa bakterier. Bakterierna har sedan förts vidare inom kycklinguppfödningen och hittas därför på kycklingkött.
Finns det antibiotikaresistenta bakterier i miljön?
Under 2012 undersökte Livsmedelsverket och SVA om inkommande råvatten vid fem svenska vattenverk innehöll ESBL-bildande tarmbakterier. Bakterierna hittades i en knapp tredjedel av råvattenproven, vilket visar att antibiotikaresistenta bakterier också finns i den yttre miljön. Bakterierna dör när råvattnet renas i vattenverken och finns normalt inte kvar dricksvattnet.
Vad gör Livsmedelsverket?
Livsmedelsverket har ansvar för frågor om antibiotikaresistens och mat. Området är prioriterat och Livsmedelsverket arbetar kontinuerligt med att förebygga spridning av antibiotikaresistenta bakterier via livsmedel. Vi samarbetar med andra svenska myndigheter, organisationer, livsmedelsbranschen, universitet och högskolor samt med olika internationella organ.
Livsmedelsverket undersöker också om det finns antibiotikaresistenta bakterier i olika livsmedel och värderar om dessa bakterier utgör någon risk för hälsan.
Livsmedelsverket har deltagit i arbetet med att ta fram en svensk handlingsplan för hur svenska myndigheter ska samverka för att begränsa spridning av antibiotikaresistens. Vi har också deltagit i arbetet med en myndighetsgemensam kommunikationsstrategi för antibiotikaresistens.
Internationellt har Livsmedelsverket till exempel deltagit i arbetet med att ta fram en ny EU-lagstiftning för likvärdig övervakning av antibiotikaresistenta bakterier hos livsmedelsproducerande djur och på kött inom hela EU. Lagen gäller från januari 2014.
Källa: