Välj ekologiskt om du vill att spridningen av kemikalier i miljön ska minska och värna om människorna som arbetar med odlingen. För din hälsas skull kan du lugnt äta konventionellt odlade livsmedel.
Vad är bekämpningsmedel?
Bekämpningsmedel som används för att skydda växter mot skadedjur, ogräs och mögel kallas växtskyddsmedel. Det finns både kemiska och biologiska växtskyddsmedel. Eftersom de kan vara skadliga för människa och miljö, testas de noga innan de blir godkända. Det finns också stränga regler för när och hur de får användas. Många bekämpningsmedel som användes tidigare är inte längre godkända i EU.
Var finns bekämpningsmedel?
Det kan finnas rester av bekämpningsmedel i alla livsmedel som kommit i kontakt med dessa ämnen. Till exempel i frukt, grönsaker, spannmål och även i animaliska livsmedel som kött, mjölk och ägg. I de animaliska livsmedlen är det mycket ovanligt med rester av bekämpningsmedel.
När vi hittar rester i animaliska livsmedel kommer de främst från långlivade ämnen som förr användes som bekämpningsmedel och som nu är kvar i miljön som föroreningar.
Även om man har använt växtskyddsmedel när man odlat, behöver det inte finnas kvar rester av dem vid skörden. Ämnena i bekämpningsmedel bryts ner av naturliga processer som solljus och av växterna själva. I många fall behandlas delar av växten som vi inte äter, till exempel bladen på potatisplantan. Bland annat därför hittar vi inga rester alls i tre av fyra prover i Livsmedelsverkets kontroller av svenskodlade grönsaker.
Är det farligt att äta vanligt odlade frukter, bär eller grönsaker?
I normala fall är det inte farligt för din hälsa att äta vanligt odlade frukter, bär eller grönsaker, även om det finns rester av bekämpningsmedel.
Livsmedelsverket tar regelbundet stickprov på frukt och grönsaker. Både på de som odlats i Sverige och de som importeras. De halter som hittas i dessa kontroller är vanligtvis mycket lägre än de gränsvärden som finns. I många fall finns inga mätbara halter alls. Ämnen som till exempel kan öka risken för cancer eller lagras i kroppen får inte användas i bekämpningsmedel inom EU.
I enstaka fall kan livsmedel, vanligtvis frukter, innehålla resthalter över gränsvärdet som även är så höga att de skulle kunna innebära att man påverkas kortsiktigt. Äter man mycket av just det livsmedlet kan man få akuta symtom som huvudvärk, illamående eller magsmärtor, men detta är övergående och medför inte några bestående men. Det är mycket ovanligt att vi får in rapporter om att någon drabbats av detta.
Trots att det kan finnas små rester av bekämpningsmedel är det bra för hälsan att äta mycket frukt och grönt. Vetenskapliga studier och forskning visar att den som äter mycket frukt och grönsaker har mindre risk att få vissa typer av cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, samt att drabbas av fetma och typ 2-diabetes. För vuxna är det bra att äta cirka 500 gram frukt och grönt varje dag, och för barn är det bra att äta cirka 400 gram av olika sorter varje dag.
Hur mycket bekämpningsmedel får vi i oss?
Genom maten får vi i oss mycket små mängder av bekämpningsmedel och då främst från frukt och grönsaker. Men ett barn skulle exempelvis behöva äta tiotals kilon med äpplen varje dag för att få i sig den mängd bekämpningsmedel som kan ge negativa hälsoeffekter. Du kan alltså lugnt fortsätta att äta frukt och grönt och veta att det är bra för hälsan.
Hur fungerar gränsvärdena?
Inom EU finns gemensamma gränsvärden för hur mycket rester av bekämpningsmedel som får finnas kvar i maten. Gränsvärdena för enskilda substanser är satta så lågt som möjligt, och med god säkerhetsmarginal för att inte påverka hälsan negativt för några grupper, även vegetarianer, barn och gravida.
Gränsvärdena är också så lågt satta att det inte innebär någon långsiktig risk om man utsätts för flera bekämpningsmedel samtidigt, den så kallade cocktaileffekten. Inom EU pågår arbete för att ta fram bättre metoder för att kunna bedöma den sammanlagda effekten av bekämpningsmedel och ta hänsyn till det när man fastställer gränsvärden.
Vad händer om jag äter en frukt där gränsvärdet överskrids?
Det är normalt inte farligt att någon enstaka gång äta mat med rester av bekämpningsmedel som är högre än gränsvärdena. Dessa är satta med väldigt god marginal för säkerhets skull, och många gånger vid den lägsta mängd som man kan mäta med dagens avancerade analysinstrument.
När en myndighet upptäcker att livsmedel innehåller resthalter över gränsvärdet, och som är så höga att de även kan innebära en hälsorisk för konsumenter, finns ett varningssystem inom EU (RASFF – Rapid Alert System for Food and Feed). Länderna kan då snabbt informera varandra och stoppa partier med otillåtna halter innan livsmedlen kommer ut i handeln. I den svenska kontrollen upptäcks så höga halter att de kan innebära en hälsorisk för konsumenter i 1-4 fall per år.
Vilka regler gäller för importerad mat?
Inom EU är många bekämpningsmedel som tidigare användes inte längre godkända. Men de kan fortfarande vara tillåtna i länder utanför EU. Därför innehåller prover från livsmedel ibland rester av bekämpningsmedel som inte längre är godkända inom EU. Dessa prover har dock minskat under senare år.
Dock får ingen mat som importeras till Sverige och EU från länder utanför EU innehålla resthalter som överskrider EU:s gemensamma gränsvärden.
Är ekologisk frukt och grönsaker nyttigare?
Den forskning som finns tyder inte på att ekologisk mat innehåller mer näring än annan mat. Det finns studier som visar att viss ekologisk mat kan innehålla högre halter av antioxidanter, som ingår i olika vitaminer, men skillnaderna är små och påverkar inte nämnvärt den totala mängd vi får i oss.
När det gäller mögelgifter, och sjukdomsframkallande mikroorganismer visar studier inte heller några stora skillnader mellan ekologisk och konventionell mat. Och Livsmedelsverkets beräkningar av den sammanlagda mängd bekämpningsmedel svenska barn och vuxna får i sig via maten visar också att det finns en stor säkerhetsmarginal till den nivå som skulle kunna ge långsiktiga hälsoeffekter.
Det går alltså inte att säga att ekologisk mat är bättre för hälsan än konventionell mat. Det viktigaste för din hälsa är att äta mycket frukt och grönsaker, oavsett hur de är odlade.
Vad gör Livsmedelsverket och andra myndigheter?
- Kemikalieinspektionen avgör vilka bekämpningsmedel som får säljas och hur de får användas i Sverige. Livsmedelsverket deltar i prövningen och utvärderar rester i livsmedel och risker för konsumenter.
- Livsmedelsverket tar stickprover för att kontrollera om det finns bekämpningsmedelsrester i mat som säljs i Sverige. Inkluderat i denna kontroll är även det EU-gemensamma övervakningsprogrammet, där medlemsländer inom Europa hjälps åt att kontrollera om det finns bekämpningsmedelsrester i mat som säljs inom EU. Dessa resultat rapporteras till den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa. Dit rapporteras resultat både från den inhemska stickprovskontrollen och från det EU-gemensamma övervakningsprogrammet.
- När Livsmedelsverket hittar halter av ämnen som överstiger gränsvärdena måste företaget stoppa försäljningen. Därefter ska de visa upp felfria leveranser vid tre tillfällen för att åter få sälja sina produkter.
- Om kontrollerna hittar produkter med halter som dessutom skulle kunna innebära en hälsorisk måste företaget ta tillbaka varorna från marknaden och informera konsumenterna. Dessutom skickar Livsmedelsverket ett varningsmeddelande, RASFF, till de andra EU-länderna. Livsmedelsverket får på samma sätt information från andra medlemsstater om de hittar resthalter som kan innebära en hälsorisk.
- Om grödan inte är svenskodlad meddelas ursprungslandets ambassad om grödan innehåller för höga halter av bekämpningsmedelsrester.
Källa: