Vad är Ehec?
Enterohemorragisk Escherichia coli är en bakterie, som även går under namnen shigatoxinproducerande E. coli (Stec) eller verotoxinproducerande E. coli (Vtec).
Var finns Ehec?
Reservoaren för Ehec-bakterier är framför allt nötkreatur, men även får, getter och andra idisslare. Ehec har fått stor uppmärksamhet under de senaste åren och började på allvar spridas i Sverige i mitten av 1990-talet.
Sjukdomstecken
Efter vanligen 2-4 dagar (ibland upp till 12 dagar) drabbas man av magsmärtor och diarréer som kan bli blodiga. Ordet enterohemorragisk betyder blodig diarré och anknyter till de vanligaste symtomen. Ehec ger ingen eller endast låggradig feber. Ehec kan ge njurskador och andra allvarliga skador hos människor. Små barn är särskilt känsliga och dödsfall förekommer.
Man kan bli sjuk av förorenade livsmedel, men också genom kontakt med smittade människor, via miljön – till exempel badvatten eller beteshagar – och genom direktkontakt med djur. Bakterien behöver inte föröka sig i livsmedlet eftersom det räcker med så få som 10 till 100 bakterier för att man ska bli sjuk. Människor har blivit sjuka efter att ha ätit otillräckligt upphettade hamburgare, opastöriserad mjölk, sallad och kallrökt korv.
Hur undviker man att bli sjuk?
Genomstek hackat och malet kött ordentligt. Ät inte rå köttfärs och låt framför allt inte små barn smaka på rå köttfärs. Drick inte opastöriserad mjölk, ät inte heller färskost gjord på opastöriserad mjölk. Råden om opastöriserad mjölk är särskilt viktiga när det gäller barn. Skölj grönsaker ordentligt. Var noga med att tvätta händerna efter det att du har varit i kontakt med djur.
Fördjupning
Vad är Ehec?
Escherichia coli är en vanlig tarmbakterie hos människor och djur. De allra flesta E. coli-bakterier är harmlösa, men några få varianter kan orsaka diarrésjukdomar. Den viktigaste sjukdomsframkallande varianten är enterohemorragisk E. coli (Ehec). Ehec-bakterier kallas ibland även Stec (shigatoxinproducerande E. coli) eller Vtec (verocytotoxinproducerande E. coli).
Ehec har fått stor uppmärksamhet under de senaste åren. De skiljer sig från ofarliga E. coli-bakterier bland annat genom att de har en förmåga att binda tätt till tarmväggens celler och att de producerar gifter, så kallade shigatoxiner. Gifterna orsakar blodiga diarréer och kan i vissa fall leda till komplikationer som kan skada andra organ, främst njurarna. I synnerhet små barn och äldre drabbas förhållandevis oftare av komplikationer.
Var finns Ehec?
Reservoaren för Ehec-bakterier är framför allt nötkreatur men även andra idisslande djur som får och getter. Bakterien kan finnas i mag-tarmkanalen utan att djuren blir sjuka. Vid flera stora Ehec-utbrott utomlands har bakterien återfunnits i livsmedelsprodukter av malet nötkött. Ehec-bakterier har även återfunnits på grönsaker och frukter, vilka förmodligen har förorenats vid bevattning med förorenat vatten eller gödsling.
Viktiga egenskaper
En egenskap som skiljer Ehec-bakterier från många andra magsjukebakterier är deras goda överlevnadsförmåga i sura miljöer. De kan överleva under långa perioder i livsmedel som tidigare ansetts vara säkra ur bakteriell synpunkt som juicer, yoghurt och salami. Denna egenskap skyddar säkert bakterierna vid passagen genom den sura magsaften in i tarmen och bidrar förmodligen till den låga infektionsdosen – så få som 10 till100 bakterier kan räcka för att bli sjuk.
Eftersom det endast krävs ett litet antal bakterier för att framkalla infektion behöver inte Ehec-bakterier föröka sig i livsmedlet för att utgöra en smittorisk. Dessutom kan Ehec-smitta spridas från person till person. Ehec-bakterier avdödas effektivt vid tillräcklig upphettning som till exempel kokning och pastörisering.
Utbrott och fall
Första gången Ehec-bakterier kopplades till ett stort livsmedelsburet utbrott var 1982 i USA, då 47 personer insjuknade med blodiga diarréer. Alla hade ätit hamburgare från samma snabbmatskedja. Därefter dröjde det drygt tio år till nästa stora utbrott, också det i USA och med hamburgare som smittkälla. Därefter har Ehec-utbrotten kommit tätare och även involverat icke-animaliska livsmedel.
I Sverige blev Ehec ett problem först under senare delen av 1995 då antalet fall plötsligt ökade under några månader. Trots noggrann utredning kunde ingen smittkälla till utbrottet fastställas. Livsmedel som utpekats som smittkällor i svenska utbrott är opastöriserad mjölk, kallrökt korv, köttfärs, ej genomstekta hamburgare och sallat. Ehec-smitta är också förknippad med vistelse på bondgårdar, kontakt med kor och bad på strandområden där även kor har tillträde.
Under 2011 inträffade ett stort Ehec-utbrott i norra Tyskland. I Tyskland rapporterades det in över 4 000 fall, varav nästan 800 fall utvecklade allvarliga komplikationer och över 50 personer avled. I Sverige drabbades ett 50-tal personer som besökt Tyskland. En tredjedel av dem utvecklade allvarliga komplikationer och en person avled. Av de smittade var alla vuxna och majoriteten kvinnor, vilket är ovanligt. Endast ett fall av de smittade svenskarna misstänkts ha berott på person till person smitta. Smittkällan utpekades vara groddar från bockhornsklöverfrön importerade från Egypten.
Källa: