Fisk och skaldjur

D-vitamin och nyttigt fett

Det finns ett trettiotal fiskarter som är vanliga att äta i Sverige. De delas ofta in i mager, medelfet och fet fisk. Fisk är källa till selen, jod, protein, D-vitamin och vitamin B12. Men halterna varierar mycket mellan olika fiskarter och därför är det bra att äta varierat.

Vitamin D finns bara naturligt i ett fåtal livsmedel varav fisk är vår viktigaste källa. Höga halter av D-vitamin finns i fiskar med samtliga fetthalter, till exempel i sill, röding och pinklax. 

Feta och medelfeta fiskar som sill, lax och makrill är också våra enda källor till de särskilda omega-3-fetterna DHA och EPA, som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. Barn behöver omega-3-fett bland annat för att hjärnan och synen ska utvecklas normalt.

Skaldjur och musslor är magra och ofta källor till protein, vitamin B12, jod, selen och vitamin E.
 

Hållbart för miljön

Att äta fisk och skaldjur två till tre gånger i veckan är hållbart för miljön, men välj fisk som påverkar så lite som möjligt. Köp alltid miljömärkt fisk. Välj gärna olika arter av fisk. Då sprids belastningen på många arter i stället för på några få.
 

Vissa fiskar ska man inte äta så ofta

En del fisk kan innehålla för mycket miljöföroreningar. Det är fiskarter som de flesta äter sällan, men som kan vara vanliga för dig som fiskar själv. Man kan minska risken att få i sig skadliga ämnen genom att äta olika arter fisk, och inte bara några få.

Barn och kvinnor i barnafödande ålder är mer känsliga för dioxin och PCB, och bör inte äta fisk med höga halter mer än 2 – 3 gånger per år. Se våra råd om fisk via länken nedan.
 

Mager, medelfet och fet fisk

Musslor och ostron

Musslor och ostron lever i vatten och tillhör djurgruppen tvåskaliga blötdjur. De filtrerar vatten för att få sin mat, som består av växtplankton och andra partiklar i vattnet. I Sverige produceras blåmusslor, hjärtmusslor samt europeiska och japanska ostron.
 

Näringsrika och miljövänliga

Musslor och ostron är magra livsmedel och källor till bland annat protein, vitamin B12, jod och selen.

De är dessutom miljövänliga i och med att de bidrar till att minska övergödning. De behöver inget foder eftersom de tar upp näringsämnen direkt ur vattnet. När musslorna och ostronen skördas följer näringsämnena med upp från havet.

Andra miljöfördelar är att mussel- och ostronproduktionen använder skonsamma fiskesätt. Handplockade ostron är ett hållbart fiske då vilda ostronbankar bevaras och inga bifångster görs. Odlingsplatserna skapar uppväxtplatser för många marina arter, till exempel fiskar av olika arter.
 

Skadliga mikroorganismer och marina algtoxiner

Musslor och ostron filtrerar vatten för att få sin föda. Om vattnet innehåller hälsoskadliga bakterier och virus eller marina algtoxiner koncentreras dessa inuti djuret och sköljs inte ut tillsammans med vattnet.

Bakterier, virus och marina algtoxiner i musslor och ostron kan vara skadliga för människor. Bakterier och virus orsakar framför allt magsjuka. En del algtoxiner kan också ge magsjukesymtom, medan andra kan orsaka neurologiska skador. Det går inte att känna på smaken om en mussla eller ett ostron innehåller skadliga bakterier, virus eller marina algtoxiner.
 

Musslor och ostron ska vara kontrollerade

Musslor och ostron som säljs färska måste vara kontrollerade. Det ska alltid framgå av märkningen på den förpackning eller nät som de säljs i. Kontrollerade musslor och ostron ska vara tydligt märkta med en oval symbol med landskod och ett specifikt anläggningsnummer på EU-godkänd livsmedelsanläggning.  

Nedan visas exempel på hur märkning från en svensk godkänd EU-anläggning kan se ut. XXXX symboliserar det specifika anläggningsnumret som varje godkänd anläggning har. Alla EU-godkända livsmedelsanläggningar ska ha denna symbol, inte bara de som producerar musslor och ostron.

Livsmedelsverket kontrollerar
Livsmedelsverket ansvarar för kontroll av musslor och ostron i Sverige. De havsområden där musslor och ostron odlas eller där ostron plockas kallas produktionsområden. Dessa kontrolleras varje vecka. Om EU:s gränsvärden överskrids i ett produktionsområde, stängs det för skörd tills halterna har sjunkit. Det finns information om vilka produktionsområden som är öppna eller stängda på Livsmedelsverkets webbplats.
 

Så minskar du risken att bli sjuk av musslor och ostron

Ät inte okontrollerade musslor och ostron som plockats direkt från hav och strand då dessa kan innehålla hälsoskadliga bakterier, virus och algtoxiner.

Kontrollerade musslor och ostron är testade och ska inte innehålla dessa organismer och ämnen.

Upphettning
Upphettning är det bästa sättet att minska risken för att bli sjuk av hälsoskadliga bakterier och virus i musslor och ostron. Risken för att bli magsjuk av musslor och ostron är därför större om du äter dem hela och råa, till exempel råa ostron. Det går fortare att döda bakterier och virus om musslorna kokas i vätska istället för ångkokas.

När musslan öppnar sig under upphettningen kan ånga eller kokande vätska lättare tränga in i musselköttet och döda eventuella bakterier eller virus. Det kan dock dröja ett par minuter tills alla bakterier och virus har dött efter det att musslan öppnat sig.

I en stor volym tar det förhållandvis lång tid att komma upp i temperatur och för trånga kokkärl kan rent fysiskt hindra skalen att öppna sig. Därför är det bra att koka färre antal musslor åt gången, gärna under lock och med omrörning då och då. Då kan fler musslor öppna sig och bli tillräckligt upphettade.

Till skillnad från bakterier och virus tål marina algtoxiner värme och förstörs inte vid tillagning.
 

Odlad lax och Östersjölax – frågor och svar

Kan man ge sina barn odlad lax?

Ja, barn kan äta odlad lax. Fisk är nyttig mat – rik på vitaminer, mineraler och bra fett. Därför är det bra om barn äter fisk ofta, gärna 2-3 gånger/vecka. Variera sorterna och välj både feta och magra fiskar.

Under 2014 gjorde Livsmedelsverket en översyn av halter och intag av dioxiner och PCB från odlad lax. Beräkningar visar att både barn och vuxna kan äta odlad lax flera gånger per vecka utan att nå upp i de nivåer som anses ohälsosamma.
 

Hur ofta kan man äta odlad lax?

Livsmedelsverkets beräkningar visar att både barn och vuxna kan äta odlad lax flera gånger i veckan. Men eftersom olika fiskarter innehåller lite olika nivåer av både hälsosamma näringsämnen och miljögifter är det bra att variera sorterna. För miljön är det bra att välja fisk som kommer från stabila bestånd och som fiskats eller odlats på ett hållbart sätt.
 

Används fisk från Östersjön som råvara för fiskfoder?

Gränsvärden för miljögifter i fiskfoder är mycket strikta. Faktum är att gränsvärdena är hårdare för fisk som ska bli foder än de är för fisk som ska ätas av människor. Anledningen är att man vill undvika att miljögifter koncentreras och därmed ger förhöjda halter i den odlade fisken. Om Östersjöfisk används som råvara för fiskmjöl eller fiskolja till foder måste dioxiner och PCB först renas bort från råvaran. Detta görs också i de foderfabriker som använder sådan råvara.
 

Gör Livsmedelsverket kontroller på odlad lax?

Ja, odlad lax ingår i restsubstanskontroll av livsmedelsproducerande djur,  samt i kontroll av miljögifter i olika livsmedel. Dessa analyser visar att halterna av miljögifter, bekämpningsmedel och läkemedelsrester är låga i odlad lax.
 

Hur väljer man fisk som är bra för miljön?

För miljön är det bra att välja fisk som kommer från stabila bestånd och som fiskats eller odlats på ett hållbart sätt. Titta efter miljömärkningar som ASC (internationell hållbarhetsmärkning för odlade fisk- och skaldjursprodukter), MSC (internationell miljömärkning för vildfångade fisk- och skaldjursprodukter) och KRAV (svensk miljöcertifiering som omfattar både vildfångade och odlade fisk- och skaldjursprodukter).
 

Innehåller odlad lax etoxikin?

Mattillsynet (det norska Livsmedelsverket) och olika forskare har analyserat odlad lax och hittat varierande halter av etoxikin. Halterna ligger under de nivåer som bedömts innebära en hälsorisk.
 

Varför tillsätts etoxikin till fodret?

Etoxikin är en tillsats som används i fiskfoder för att fettet i fodret inte ska oxidera. Om fettet i fodret oxiderar kan det börja brinna eller explodera när det transporteras. Det är Jordbruksverket som ansvarar för frågor om foder.
 

Är etoxikin farligt?

Risken beror inte bara på hur farligt ett ämne är, utan även på hur mycket man får i sig av det. Det finns inget som tyder på att det skulle vara en hälsorisk att äta lax om man äter enligt våra kostråd. Rådet är att man bör äta fisk och skaldjur 2-3 gånger i veckan och variera sorterna.

Höga halter av etoxikin har i djurstudier visat sig kunna påverka levern, njurarna och kan ge allergier. Etoxikin i sig har inte visat sig orsaka cancer i djurtester. Däremot finns det misstankar om att en förorening i tillsatsen eller en nedbrytningsprodukt av etoxikin kan vara cancerogen. Här saknas det kunskap och det är anledningen till att etoxikin inte är godkänt som växtskyddsmedel inom EU.
 

Finns det ett gränsvärde för etoxikin i fisk?

Nej, det finns inte gränsvärden för etoxikin i fisk. Etoxikin är däremot tydligt reglerat i grönsaker och kött och ingår i EU:s lagstiftning om bekämpningsmedelsrester. Användning av etoxikin som tillsats i foder ingår däremot  inte i den lagstiftningen.

EU planerar att fasa ut etoxikin som tillsats innan sommaren 2020. När etoxikin inte längre blir tillåtet att använda får det inte finnas mätbara halter av ämnet i fisken.

Eftersom det inte finns något gränsvärde för etoxikin i fisk har Livsmedelsverket inte heller låtit analyserat halterna av ämnet.
 

Hur mycket Östersjölax säljs i Sverige?

Risken att man som konsument av misstag har köpt vildfångad östersjölax vid upprepade tillfällen är mycket liten. Den vildfångade laxen från Östersjön och Bottniska viken står bara för en procent av all lax som säljs i Sverige.
 

Vad händer om man som barn eller fertil kvinna har ätit vildfångad Östersjölax någon gång?

Enstaka tillfällen innebär ingen risk. Men äter man ofta fisk med höga halter av dioxin och PCB under många år kan det innebära en ökad risk. Vårt råd för barn, kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande är att inte äta fisk som kan innehålla höga halter dioxin och PCB oftare än två till tre gånger per år. Övriga bör inte äta sådan fisk oftare än en gång per vecka. Dioxin och PCB är ämnen som lagras i kroppen under många år och äter man mycket fisk som innehåller höga halter kan man till slut nå upp i nivåer som kan innebära en risk.
 

Hur vet man om färsk lax är fiskad i Östersjön?

Fångstplats ska anges på anslag eller skylt i anslutning till fiskdisken. Lax från Östersjön är vanligen blekare än odlad lax och lax från Atlanten.
 

Källa:

Livsmedelsverket