Sedan tjugo år tillbaka finns det en lag om så kallade nya livsmedel inom EU. Enligt den måste livsmedel och livsmedelsingredienser, som vi inte ätit i någon större utsträckning innan dess, granskas och godkännas innan de kan börja säljas.
Granskning skyddar konsumenten
Orsaken till att livsmedlen måste granskas och godkännas är att den mat som säljs måste vara säker och att du som konsument ska veta vad du köper. Det finns exempel på många växter som innehåller mycket skadliga naturliga gifter.
Andra nya livsmedel kan innehålla ämnen som utsätter överkänsliga och allergiker för risker. Dessutom kan produkterna vara näringsmässigt dåliga.
Nya livsmedel måste godkännas
När ett företag ansöker om godkännande för ett nytt livsmedel måste de visa att det är säkert att äta. Godkännandet riktar sig till det sökande företaget. Om andra företag vill sälja samma produkt måste de garantera att just deras produkt överensstämmer med den som är riskvärderad och godkänd.
Exempel på nya livsmedel
Några aktuella exempel på nya livsmedel är
- oljor som är framställda ur mikroalger
- chiafrön (Salvia hispanica)
- insekter
- noni-juice
- en rad växter och örter som ofta ingår i kosttillskott och sportpreparat.
Även nya produktionsmetoder som användning av UV-behandling för att öka D-vitaminhalten i livsmedel och så kallad nanoteknologi måste granskas och godkännas innan de används.
Chiafrön, ny användning
Chiafrön räknas som nytt livsmedel inom EU. EU-kommissionen har godkänt användningen av chiafrön som de är eller i olika livsmedel till exempel frukostflingor, fruktblandningar, bakverk, fruktjuicer och matoljor.
Om användningsområdet är helt nytt måste företaget ansöka om godkännande av ett helt nytt livsmedel. Exempel på det är om företaget vill använda chiafrön i ett bröd i högre mängder än vad som anges i godkännandet, eller i en annan livsmedelsform som exempelvis chiapudding, bars och marmelader.
Insekter måste riskbedömas och godkännas
Insekter, delar av eller produkter framställda ur dem, är exempel på nya livsmedel. Inom EU har de inte ätits under tillräckligt lång tid för att vi ska kunna veta att det är ofarligt.
Omkring tio insektsarter har funnits länge på EU:s marknad men inget företag eller myndighet i EU har kunnat visa hur vanligt det varit att de sålts och ätits. Därför bedömer EU-kommissionen att insekter och delar av dem är nya livsmedel.
Det innebär att även om insekter mycket väl kan vara bra mat, så måste insektsarterna riskbedömas och godkännas innan de får säljas. Det är heller inte tillåtet att föda upp insekter för livsmedelsändamål innan de granskats och godkänts.
I några EU-länder (till exempel Storbritannien, Belgien, Holland, Danmark och Finland) har man tolkat dagens regler så att hela djur inte kan räknas som nya livsmedel. I de länderna får hela insekter säljas utan särskilt godkännande. Från och med 1 januari 2018 är det tydligt att hela djur är nya livsmedel. Sverige följer, liksom de andra EU-länderna, tolkningen att insekter måste undersökas och godkännas innan de får säljas som livsmedel.
Det finns frågetecken kring risker för allergier, tungmetaller och naturligt giftiga ämnen i insekter. Den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har i en rapport från 2015 beskrivit de risker som skulle kunna förknippas med insekter som mat, där det bland annat framgår att risken varierar mellan insektsarter och hygienen i produktionen.
Precis som annan animalisk mat, måste insekter produceras på en anläggning som producerar livsmedlen på ett hygieniskt och säkert sätt och är godkänd av EU.
Källa: