Var finns trikiner?
Trikiner är små maskar som kan infektera både människa och flera andra köttätande, varmblodiga djur. Smitta överförs av larver som ligger inkapslade i värddjurets muskulatur. Vid förtäring av sådant kött utvecklas larverna i tarmkanalen hos den nya värden till vuxna maskar. Dessa producerar nya larver som borrar sig genom tarmväggen och sprids via blodet till muskulaturen. I muskulaturen kapslas larverna in och de kan förbli smittsamma i flera år innan de slutligen förkalkas och dör.
Trikiner är vanliga i Sverige hos vilda djur, till exempel vildsvin, räv och björn. Förekomst av trikiner hos svenska tamsvin är mycket sällsynt, och samtliga grisar som slaktas i Sverige kontrolleras avseende förekomst av trikiner. Enligt lag ska kött från tamsvin, vildsvin, häst, m.fl. som ska säljas för konsumtion testas för förekomst av trikiner. Okontrollerat vildsvinskött utgör en risk att konsumera.
Sjukdomstecken
Symtomen hos människa är beroende av hur många larver man fått i sig. Buksmärtor, feber och illamående är de första symtomen som uppträder ett par dagar efter förtäring av stora mängder larver. Om smittdosen är liten kan det dröja upp till en månad innan symtom uppträder. I ett andra stadium tillstöter muskelsmärtor. Symtomen avklingar vanligen efter några veckor till någon månad beroende på infektionsdosen. I sällsynta fall kan sjukdomen leda till döden.
Hur undviker man att bli sjuk?
Trikiner avdödas vid uppvärmning till mer än 65 °C och vanligen också vid djupfrysning, – 20 °C i kärntemperatur. I arktiska områden förekommer emellertid frysresistenta trikinarter. Då sådana inte kan uteslutas hos vilda djur i Sverige bör man inte förlita sig på enbart djupfrysning vid förtäring av sådant kött.
Källa: