Åtgärdsplan

Produktsäkerhetslagen gäller för all verksamhet där det inte finns någon speciallag som syftar till att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet. Förutom lagar och förordningar kan det finnas föreskrifter och allmänna råd från myndigheter. För vissa verksamheter finns det standarder som kan ge ledning – information finns hos standardiseringsorganet SIS, www.sis.se. Även branschorganisationer och idrottens specialförbund har ofta råd och anvisningar om säkerhet. Om det händer en olycka och regler och råd inte har följts kan det få konsekvenser när det gäller ansvaret.

Foto av författare
Skribent: Bo Lilja
Uppdaterades:
Så finansieras sidanVi kan komma att erhålla ersättning från annonörer via affiliatelänkar.

Inventering och åtgärdsplan

Ta reda på verksamhetens säkerhetsregler

Tydliggör ansvarsfördelningen för säkerhetsarbetet

Säkerhetsarbetet bör vara en del i den löpande verksamheten, och inte hamna i en ”sidovagn”. Därför bör ansvaret fördelas på alla nivåer i företaget, till exempel så här:

  • Verksamhetsansvarig har övergripande ansvar för att lagar och regler följs.
  • Arbetsledare har ansvar för att åtgärder vidtas och följs upp inom sitt område.
  • Anställda har ansvar att meddela överordnade om säkerhetsproblem i verksamheten.

Tänk på att den som har ansvar för åtgärder också måste ha kunskap och befogenheter.

Riskinventering – undersök vilka skaderisker som finns

Gå regelbundet igenom verksamheten och se var och hur era kunder kan riskera att råka ut för olyckor och skador. Till stöd kan ni använda:

  • Den information om rapporterade tillbud och olycksfall som ni bör ha samlat in.
  • Dokumenterade erfarenheter från branschen, till exempel i form av checklistor eller samlad skadestatistik.
  • Er fantasi, inlevelseförmåga och kunskap om verksamheten.

Tänk på olika typer av risker:

  • Risker knutna till de särskilda aktiviteter som bedrivs och den utrustning som används etc.
  • Andra ”vardagsrisker”, till exempel att snubbla och halka eller klämskador.
  • Konsekvenser av yttre händelser, till exempel elavbrott eller extrema väderförhållanden.

En större riskinventering bör genomföras åtminstone en gång om året. Inför varje förändring i verksamheten måste man också fundera över konsekvenserna för säkerheten.

Gör en riskbedömning

Värdera de risker ni funnit: Hur sannolikt är det att händelsen inträffar? Vilka konsekvenser kan den få? Risker med större sannolikhet eller svåra konsekvenser kan betraktas som all varliga, och bör åtgärdas först. Likaså är risker som kan drabba barn särskilt viktiga att göra något åt. Man måste också värdera risker knutna till den varierande fysiska förmågan hos kunderna som beror på till exempel ålder och olika funktionshinder.

Vidta de åtgärder som är akuta

Risker som innebär allvarlig fara för liv eller hälsa måste åtgärdas genast, även om det innebär att verksamheten måste ställas in. Enkla åtgärder, som inte kräver planering eller förberedelser, kan också vidtas genast.

Övriga åtgärder sätts upp och prioriteras i en åtgärdsplan. Det är viktigt att man anger i åtgärdsplanen vem som är ansvarig för varje åtgärd och när den ska vara genomförd.

Källa: Konsumentverket, Mars 2012

Produktsäkerhet och försäljning
Vad säger lagen
Underlätta och återkalla
Återkallade produkter
Leksaker, lag
Leksaksregler
Leksaker, farliga
Marknadskontroller
Personlig skyddsutrustning
Lag om personlig skyddsutrustning
Textilier
Tjänstesäkerhet, lag
Systematiskt säkerhetsarbete

Lämna en kommentar