7 Larmmöjlighet
En extra telefon ska finnas i ett rum som gränsar till försäljningslokalen, lämpligen i uppräkningsrummet. Denna telefon ska inte kunna sättas ur funktion om åverkan görs på butikstelefonen. Då får den eller de, som utför överfallet, svårare att förhindra utgående samtal genom att till exempel slita sönder ledningarna.
Överfallslarm är ett bra komplement.
Larm kan vara av olika typer. Ett bra komplement till fasta larm är bärbart larm.
- Överfallslarm som monteras på lämplig plats och går direkt till larmcentral, som tillkallar polis.
- Larmen ska funktionstestas enligt uppgjord plan.
- Larmen får inte ha ljud- eller ljussignaler, som kan uppmärksammas
och leda till att den/de som begår överfallet grips av panik med våldshandlingar som följd.
Vid installation av överfallslarm bör man överväga att även skaffa inbrottslarm och punktlarm på värdeskåp. Det kostar mindre att göra allt på en gång än vid olika tillfällen.
8 Säkerhetsanpassade dörrar
För att inga obehöriga ska komma in i butiken ska bakdörrar (t ex personal- entré, varuintag) ha av Stöldskyddsföreningen godkänt lås, som låses nattetid.
Under dagtid ska dörrarna också vara låsta med lås som kan styras med hjälp av kod, kortläsare eller nyckel. Dörrarna ska dessutom vara försedda med tittöga.
Bakdörrar ska ha:
- Ringklocka – Porttelefon.
- Tittöga – Kamera.
- Daglåsfunktion = alltid låst, öppnas med kod, kortläsare eller nyckel.
- Nattlåsfunktion = godkänt lås enligt Stöldskyddsföreningens krav.
- Dörrstängare.
- Fri sikt utanför dörrarna – inga skrymmande föremål av något slag.
Dörrar mellan säljyta och bakomutrymmen:
- Ska alltid vara låsta då dörrarna inte är under uppsikt.
9 Längdmarkering – för signalement
Med ett streck (färgad tejpremsa) markerar man 160 cm (grön), 170 cm (gul) och 180 cm (röd) som utgångsmått. (Remsor kan i regel beställas från parternas organisationer: Handelsanställdas förbund, Svensk Handel m fl.)
Placering:
Det är också viktigt att försöka registrera även andra viktiga upplysningar om den eller de som utför överfallet. |
10 Personalingång och varuintag
- Personalingång och varuintag ska vara väl upplysta.
- Lämpligen styrs belysningen av skymningsrelä.
11 Rutiner för säkerhetsarbetet
Butiken ska ha rutiner och handlingsplan för säkerheten och årligen följa upp arbetet. (Se AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete).
Att följa upp säkerhetsarbetet kan handla om: Att följa upp punkterna i detta 13-punktsprogram. Efter att något inträffat: Vad har hänt? När var och hur? Vilka orsaker? Vilka åtgärder ska vidtas?
12 Genomtänkta värdetransporter
Värdetransporterna ska följa föreskrifterna i AFS 1993:2, Våld och hot i arbetsmiljön, bilaga 3. Tag också reda på om försäkringsbolaget ställer ytterligare villkor, som måste följas.
(En god rekommendation är att använda värdetransportföretag.)
Om avrundning och ”cash-back” används i kassan kan antalet värdetransporter begränsas och penningvolymen minskas.
13 Beredskap för att ta hand om rånoffer
Butiken ska skriftligen kunna redovisa en plan som visar hur man tar hand om rånoffer. Förslag på punkter som bör ingå i planen:
|
|
Övriga åtgärder
På de försäljningsställen där det kan anses nödvändigt, bör följande ytterligare förslag till brottsförebyggande åtgärder övervägas:
- Speglar.
- Övervakningskameror (observera aktuell lagstiftning!).
- Inbrottsskydd – skalskydd.
- Punktlarm på värdeskåp.
- Övervakning med hjälp av bevakningsföretag vid vissa tillfällen.
- Arbetsplatsen flermansbetjänad vid känsliga tidpunkter, t ex kvällstid.
Arbetsgivaren ska se till att tillfredsställande bevakning ordnas. - Godkänd värdetransportutrustning.
- Regelbundna säkerhetsövningar.
- Utrustning för att underlätta betalning med kort.
- Val av personalentré – ibland är kundentrén lämpligast.