Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete omfattar samarbete mellan två eller flera företag och gäller avtal, beslut av en företagssammanslutning eller så kallat samordnat förfarande.
Läs hela 2 kap. 1 § konkurrenslagen om du vill veta mer.
- Beslut av en företagssammanslutning kan det vara fråga om när till exempel en branschförening i överensstämmelse med sina stadgar bestämmer hur medlemsföretagen ska agera på marknaden.
- Samordnat förfarande är situationer där två eller flera företag utan att ha ett direkt avtal använder ett visst tillvägagångssätt i samförstånd. För att det ska vara fråga om ett samordnat förfarande måste företagen haft någon form av kontakt.
Det här omfattar både horisontellt och vertikalt samarbete. Horisontella avtal är avtal mellan företag i samma tillverknings- eller försäljningsled, till exempel två möbeltillverkare. Vertikala avtal är avtal mellan leverantörer och återförsäljare, till exempel mellan en möbeltillverkare och en möbelaffär. Horisontella avtal är allvarligare från konkurrenssynpunkt eftersom de gäller samarbete mellan faktiska eller potentiella konkurrenter.
Du kan också läsa EU-kommissionens riktlinjer om horisontella samarbetsavtal och vertikala begränsningar.
Exempel på konkurrensbegränsande samarbeten
- Prissamarbete. Det är förbjudet för företagen att samarbeta med varandra både direkt och indirekt i till exempel en inköpsorganisation eller en branschförening. Förbudet gäller både horisontellt och vertikalt prissamarbete.
- Begränsningar eller kontroll av produktion, marknader, teknisk utveckling eller investeringar. Avtal om produktionskvoter, specialiseringsavtal, exklusivavtal eller patentlicensavtal kan begränsa konkurrensen.
- Marknadsuppdelning. Det händer att konkurrenter delar upp ett geografiskt försäljningsområde eller en kundkrets mellan sig. I allmänhet hindrar, begränsar eller snedvrider den sortens avtal konkurrensen och är därför förbjudna.
- Diskriminering. Diskriminering till följd av avtal, beslut eller samordnat förfarande är förbjudet om det leder till en konkurrensnackdel för en handelspart. Ett exempel är när en leverantör kommer överens med sina återförsäljare om att en viss kund ska få sämre villkor vid leverans.
- Kopplingsförbehåll. Ett exempel är om en köpare, för att få köpa en produkt, tvingas köpa även en annan produkt eller tjänst som köparen annars inte skulle vilja ha. Finns det ett naturligt samband mellan tilläggsprodukten och huvudprodukten i avtalet kan kopplingen vara tillåten. I allmänhet accepteras bara kopplingar som är motiverade av starka tekniska eller kvalitetsmässiga skäl.
Konkurrensen måste påverkas på ett märkbart sätt
För att samarbetet ska vara förbjudet måste det syfta till eller få till resultat att konkurrensen påverkas på ett märkbart sätt. När Konkurrensverket gör en sådan bedömning tittar de bland annat på vilken marknadsandel och storlek samarbetsparterna har. Samarbete mellan små eller medelstora företag berörs normalt inte av förbudet.
Konkurrensverket har i ett allmänt råd, KKVFS 2009:1, om avtal av mindre betydelse (bagatellavtal) definierat begreppet ”märkbart sätt”. Avtal mellan företag i samma tillverknings- eller försäljningsled, så kallat horisontellt avtal, påverkar ofta inte konkurrensen på ett märkbart sätt om företagens sammanlagda marknadsandel inte är mer än 10 procent på den relevanta marknaden.
Vid avtal mellan leverantörer och återförsäljare, så kallade vertikala avtal, går gränsen för märkbarhet vid en gemensam marknadsandel om 15 procent. Företag med en omsättning på mindre än 30 miljoner kronor kan ingå konkurrensbegränsande avtal om den sammanlagda marknadsandelen inte överstiger 15 procent.
För vissa typer av avtal finns inte några gränser för marknadsandelen, till exempel för horisontella överenskommelser om priser eller vertikala avtal om områdesskydd.
Undantag från förbudet
Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete gäller inte avtal där de positiva effekterna av samarbetet överväger de negativa. Avtal kan vara bra för konkurrensen, om de effektiviserar produktionen eller distributionen, eller främjar den tekniska eller ekonomiska utvecklingen.
Åläggande
Konkurrensverket har möjlighet att stoppa pågående överträdelser av konkurrenslagens förbud genom ett åläggande.
Konkurrensverket får ålägga ett företag att upphöra med överträdelser av förbuden i lagen. Ett åläggande får förenas med vite. Om ett företag inte rättar sig efter ett åläggande kan tingsrätten, på begäran av Konkurrensverket, döma ut vitet.
Talan om konkurrensskadeavgift
På talan av Konkurrensverket kan Stockholms tingsrätt besluta att ett företag som har överträtt förbuden i konkurrenslagen ska betala ett slags böter, en så kallad konkurrensskadeavgift.
Källa: Konkurrensverket
Läs mer om:
Konkurrens
Konkurrens – dominerande ställning
Konkurrens – påföljder
Konkurrens – mer information