Några grundläggande begrepp
Kärande är den som inleder en rättegång. Det är den kärande som stämmer motparten. Motparten som blir stämd kallas svarande.
Det krävs partsbehörighet, processbehörighet och talerätt för att få vara part i en rättegång. Juridiska och fysiska personer har partsbehörighet. Om företaget är en juridisk person och företaget ska ha processbehörighet krävs att företrädaren för företaget är behörig. Med talerätt menas att parterna bara får processa om det som rör dem själva.
Ett rättegångsombud är någon som utsetts av en part för att föra dennes talan. Vanligtvis är rättegångsombudet en advokat.
Att väcka talan
Processen börjar med att den kärande (den som stämmer) lämnar in en stämningsansökan till Tingsrätten där den svarande har sin hemvist. En stämningsansökan ska bland annat innehålla:
- Uppgifter om parterna
- Kärandens yrkande (hur man vill att domstolen ska döma)
- Grunden för yrkandet (motiveringen till varför domstolen ska döma på det sätt som man yrkat)
- Bevis som den kärande vill åberopa
I samband med att ansökan i ett tvistemål inlämnas ska den sökande betala en ansökningsavgift. Tingsrätten tittar på ansökan och kan be käranden att komplettera om de anser ansökan ofullständig. Betalas inte ansöknings- avgiften eller att den kärande inte kompletterar med det som Tingsrätten begärt avvisas ansökan.
När det gäller tvistemål är rättegången uppdelad på förberedelse och huvud- förhandling.
Förberedelsen
Under förberedelsen ska tvisteläget i målet klarläggas. Det gäller att reda ut hur parterna ställer sig till de faktiska förhållanden som åberopas. Om inte stämningsansökan avvisats vid den inledande granskningen utfärdar Tingsrätten en stämning på den svarande.
Stämningen ska ses som en uppmaning till den svarande att svara på vad den kärande har yrkat och i övrigt anfört i målet. Den svarande föreläggs att inom en viss tid lämna in ett skriftligt yttrande (gå i svaromål). I detta yttrande ska den svarande också ange om han bestrider eller medger kärandens yrkande. Bestrider den svarande ska han ange de bevis som han vill åberopa.
Efter det att det skriftliga svaromålet kommit in till rätten fortsätter förbe- redelsen normalt med att parterna kallas till ett sammanträde inför en domare. Vid detta tillfälle får parterna bemöta varandras påståenden och deras stånd- punkter ska tydliggöras. Bevismaterialet (t.ex. handlingar, avtal, brevväxling) gås igenom.
Förlikning
När det gäller förmögenhetsrättsliga tvister försöker domaren under förberedelsen att få till en förlikning mellan parterna. Kommer parterna överens och vill göra upp i godo kan de begära att Tingsrätten stadfäster förlikningen genom en dom.
Tredskodom
Tingsrätten kan i förmögenhetsrättsliga mål meddela tredskodom. Tredskodom kan meddelas:
- Om den svarande inte kommer in med något motiverat skriftligt svaromål.
- Om den kärande inte vill medverka i processen.
- Om en part inte infinner sig till förhandling inför rätten som parten blivit kallad till.
En tredskodom innebär att den som uteblivit eller inte svarat förlorar målet.
Huvudförhandlingen
Efter det att förberedelsen är avslutad sätts målet ut till huvudförhandling. Till denna huvudförhandling kallas förutom parterna även vittnen eller andra som ska höras. När det gäller tvistemål består rätten av en eller tre domare. Vid småmål, mål som rör högst ett halvt basbelopp, finns bara en domare.
Huvudförhandlingen börjar med att käranden framställer sitt yrkande. Svaranden får därefter ange sin inställning. Efter detta utvecklar parterna sin talan och anger de fakta de åberopar. Därefter läggs bevisningen fram vilket kan bestå av skriftliga bevis likväl som vittnen. Till sist håller parterna varsitt slutanförande.
Då förhandlingen är slutförd talar rättens ordförande om när domen i målet kommer att meddelas. Därefter håller rätten en enskild överläggning där rättens ledamöter bestämmer hur domslutet ska bli och skälen för detta. Domen får bara grundas på det som kommit fram vid huvudförhandlingen. Den får heller inte avse annat eller mera än vad parterna yrkat eller åberopat. Är inte rätten enig får parterna ta del av den skiljaktiga meningen samtidigt med domen.
Rättegångskostnader
Enligt huvudregeln är det den part som förlorar ett tvistemål som ska betala motpartens rättegångskostnader.
Överklagan/Återvinning
En dom i Tingsrätten får överklagas till Hovrätten. Detta skall göras skriftligen inom tre veckor från det att domen meddelats.
Om en part fått en tredskodom mot sig kan den inte överklagas. Istället går det att söka återvinning. Detta innebär att man skriftligen ansöker om återvinning hos Tingsrätten inom en månad från den dag som domen meddelats. Målet tas då upp till fortsatt behandling i Tingsrätten.
Verkställighet
Det är Kronofogdemyndigheten som verkställer domar vilka innefattar betalningsskyldighet eller andra förpliktelser.
Källa: Domstolsväsendet https://www.domstol.se
Läs mer om: