När får en kreditupplysning lämnas ut?

Den som begär en personupplysning, alltså en kreditupplysning om en privatperson, ska ha ett så kallat legitimt behov av den. Det innebär att han eller hon ska ha eller vara på väg att ingå ett kreditavtal med dig eller att han eller hon i övrigt har anledning att göra en ekonomisk riskbedömning beträffande dig. En hyresvärd kan ha ett legitimt behov av en kreditupplysning om du ska hyra en bostad. Ett annat fall kan vara om en arbetsgivare tänker anställa dig i en högre position som dessutom innebär ett ekonomiskt ansvar, till exempel som bolagets ekonomichef.

Foto av författare
Skribent: Bo Lilja
Uppdaterades:
Så finansieras sidanVi kan komma att erhålla ersättning från annonörer via affiliatelänkar.

Den som begär en företagsupplysning, alltså upplysning om en juridisk person, om en näringsidkare eller om en näringsanknuten person behöver inte ha ett legitimt behov för att få ut upplysningen. En kreditupplysning om en styrelseledamot i ett aktiebolag eller en enskild näringsidkare kan alltså lämnas ut utan någon prövning av behovet.

Den som beställer en företagsupplysning måste vara säker på att den omfrågade är näringsidkare eller en näringsanknuten person. Om frågeställaren är osäker, ska den person som omfrågas betraktas som privatperson.

Om en näringsidkare eller en näringsanknuten person söker kredit i sin egenskap av privatperson ska reglerna för personupplysning tillämpas, det vill säga frågeställaren behöver ha ett legitimt behov av kreditupplysningen.
 

Kreditupplysningslag (1973:1173)

Kreditupplysningsförordning (1981:955)
 

Läs mer om:

Betalningsanmärkningar
Betalningsanmärkning borttagen eller rättad
 

Källa:

Datainspektionen

Lämna en kommentar