Processrätten är det som reglerar vad som händer då företaget har hamnat i en tvist. Det vanligaste här är tvister mellan företag eller mellan företag och privat- personer. Sådana mål handläggs av våra allmänna domstolar (Tingsrätten, Hovrätten och Högsta domstolen).Ibland krävs speciallistkompetens, till exempel när det gäller arbetstvister (Arbetsdomstolen), sådant som knyter an till marknadsföringslagen (Marknadsdomstolen) och tvister inom miljöområdet (Miljödomstolen).Tvister mellan företag och myndigheter behandlas av förvaltningsdomstolar och beskrivs inte i detta avsnitt.
Det vi ska beskriva i detta avsnitt är de dispositiva tvistemålen. Med detta menas att det är parterna som genom sitt handlande styr över utgången. Parterna väljer vilken bevisning (handlingar, dokument etc.) som de vill använda sig av. Under processen kan de också bli överens och enas om en förlikning.
Tvister kan röra sig om det mest skiftande saker. Från att ett företag inte fått betalt för en vara eller tjänst, att en leverantör inte kunnat leverera enligt avtal till tolkningstvister av vad som avtalats vid företagsköp.
Följande tre möjligheter finns för att lösa en tvist:
-
Den summariska processen
-
Domstolsförfarande
-
Skiljeförfarande
Den summariska processen
Är den enklaste processformen. Förmögenhetsrättsliga tvister av enklare karaktär behöver inte gå så långt som till domstol. De kan avgöras på ett både billigare och snabbare sätt genom att företaget ansöker om betalningsföre- läggande eller handräckning hos Kronofogdemyndigheten. Skulle inte den svarande (den som kravet riktas mot) bestrida ansökan som utfärdats av Kronofogdemyndigheten, utfärdas ett utslag i enlighet med ansökan som företaget lämnat in. Detta utslag har samma verkan som en dom utfärdad av domstol.
Domstolsförfarande
Väljer företaget att lämna in en stämningsansökan görs det till tingsrätten. Normalt till den tingsrätt där svaranden (den som kravet riktas mot) har sin hemvist. Företaget som lämnar in stämningen kallas kärande och i stämningsansökan görs ett yrkande (till exempel att företaget vill ha betalt för en levererad vara eller utförd tjänst) och beskrivning av de bevis som åberopas. Därmed startas den juridiska processen.
Skiljeförfarande
I många affärsavtal står det att tvister ska lösas genom skiljeförfarande. Det går alldeles utmärkt att lösa dispositiva tvister (tvister som inte måste avgöras i domstol) på detta sätt. De som ska lösa tvisten kallas skiljemän. Respektive part utser varsin skiljeman vilka i sin tur tillsammans utser en tredje. Antalet skiljemän kan vara fler än tre om parterna kommit överens om detta tidigare. En skiljedom kan inte överklagas. Ett skiljeförfarande är oftast en dyr process.
Läs mer om:
Den summariska processen
Civilprocessen i domstol
Skiljeförfarande