Den första regeringsformen utfärdades 1634. Men ända sedan mitten av 1300-talet har det funnits skrivna regler för hur Sverige ska styras. Då tillkom Magnus Erikssons landslag Kungabalken.
Parlamentarismen, att regeringen styr med stöd av parlamentet, riksdagen, började användas efter första världskriget. Men den skrevs in i denna grundlag först 1969.
Kungens makt har successivt minskat genom åren. När den nuvarande regeringsformen trädde i kraft 1974 blev kungen utan politisk makt och fick enbart symboliska uppgifter.
Regeringsformen innehåller 15 kapitel. Här är en sammanfattning av innehållet.
Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform
Kapitel 1: Statsskickets grunder
Det första kapitlet handlar om statsskickets grunder och om att all offentlig makt utgår från folket. Med det menas att vi medborgare är med och bestämmer genom ett representativt och parlamentariskt statsskick. Men vi gör det inte direkt utan genom de representanter som vi väljer in i riksdag, kommuner och landsting. Detta kallas representativ demokrati. Demokratins idéer är grunden för hur vårt samhälle är uppbyggt. I regeringsformens första kapitel står också att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde.
Kapitel 2: Grundläggande fri- och rättigheter
Här beskrivs alla medborgares grundläggande rättigheter, till exempel mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet. Här står också att dödsstraff är förbjudet i Sverige.
Kapitel 3: Riksdagen
Här finns de övergripande bestämmelserna för hur riksdagen ska väljas.
Kapitel 4: Riksdagsarbetet
Här står det hur riksdagen ska arbeta. Reglerna om hur makten ska fördelas är till för att du som medborgare ska känna dig säker på att allt går rätt till.
Kapitel 5: Statschefen
I Sverige är kungen statschef. I republiker är det ofta presidenten som är landets statschef. Kungen i Sverige har bara symboliska och representativa uppgifter.
Kapitel 6: Regeringen
Det är talmannen som diskuterar med partiledarna om vilket eller vilka partier som ska få i uppdrag att bilda regering om den sittande regeringen avgår. Talmannen föreslår och riksdagen utser statsministern som i sin tur bestämmer vilka som ska bli ministrar i regeringen. Regeringen är ansvarig inför riksdagen, vilket innebär att riksdagen kontrollerar regeringens arbete.
Kapitel 7: Regeringsarbetet
För att regeringen ska kunna arbeta finns ett regeringskansli. Det består av olika departement och av statsrådsberedningen, som är statsministerns kansli och som ska samordna departementens arbete.
Kapitel 8: Lagar och andra föreskrifter
Det är riksdagen som beslutar om landets lagar. Regeringen kan också bestämma vissa saker, till exempel utse generaldirektörer och tala om vad myndigheterna ska jobba med. I det här kapitlet finns regler för när riksdagen ska lagstifta och vad regeringen får besluta om. Dessutom beskrivs hur riksdagen kan ändra i grundlagen.
Kapitel 9: Finansmakten
Här finns regler om hur ansvaret fördelas mellan riksdag och regering när det gäller hur statens pengar ska användas. Regeringen tar fram ett förslag till budget och lämnar det till riksdagen. Det är riksdagen som beslutar om statens budget och vilka skatter alla i Sverige ska betala till staten.
Kapitel 10: Förhållandet till andra stater och mellanfolkliga organisationer
Sverige samarbetar med andra länder och med mellanfolkliga organisationer som FN och EU. Samarbetet inom EU innebär att medlemsstaterna har gemensamma regler på vissa områden. I det här kapitlet står det om när riksdagen måste godkänna regeringens beslut i utrikespolitiska frågor.
Kapitel 11: Rättskipningen
Här finns regler för Sveriges domstolar, domare och myndigheter. Domstolarna ska vara helt självständiga. Varken riksdagen, regeringen eller någon annan myndighet har rätt att lägga sig i hur en domstol dömer. Det är riksdagen som stiftar lagarna, men det är domstolarna som tolkar och dömer efter lagarna.
Kapitel 12: Förvaltningen
Förvaltningen, såsom myndigheter, ska tillämpa de lagar som riksdagen har beslutat. Ingen, inte ens regering eller riksdag, får påverka myndighetsbeslut som gäller enskilda personer.
Kapitel 13: Kontrollmakten
Makt kan missbrukas. Därför måste makten ständigt granskas. Här står hur kontrollen av maktutövningen ska gå till. Det är riksdagen som kontrollerar och granskar att regeringen och myndigheterna sköter sina uppgifter.
Kapitel 14: Kommunerna
I kommunerna beslutar politiker som är valda av kommuninvånarna om frågor som berör kommunen. Exakt vad de får bestämma om finns reglerat i lag. Kommuner får ta ut skatt för att finansiera sin verksamhet.
Kapitel 15: Krig och krigsfara
Här beskrivs vad som gäller om Sverige utsätts för ett väpnat angrepp eller hamnar i krig eller krigsfara. Här finns även regler för när och hur Sverige får skicka soldater till andra länder.
Läs mer om:
Successionsordningen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Riksdagsordningen – nästan en grundlag
Källa: