Riksdagens arbete med statsbudgeten startar varje år med förslag från regeringen. I april lämnar regeringen sitt första förslag, den ekonomiska vårpropositionen, som innehåller riktlinjer för den ekonomiska politiken. I september lämnar regeringen sitt andra förslag, budgetpropositionen, som innehåller hela statsbudgeten.
När riksdagen har beslutat om statsbudgeten är det regeringen som ansvarar för statsbudgeten och genomför riksdagens beslut. Regeringen har de statliga myndigheterna till sin hjälp. Det kan till exempel vara Sida, som arbetar med det svenska biståndet, eller Havs- och vattenmyndigheten, som arbetar för levande hav, sjöar och vattendrag.
Den offentliga sektorn
Staten utgör tillsammans med kommunerna och landstingen den offentliga sektorn, som har hand om sådant som sjukvård, förskolor, utbildning, försvar och polis. De olika delarna av den offentliga sektorn har ansvar för olika områden i samhället. Av statsbudgeten framgår hur mycket resurser som läggs på de områden som staten ansvarar för och var pengarna kommer ifrån.
Staten sköter finanspolitiken
Staten kan med finanspolitik påverka Sveriges ekonomi genom att öka eller minska inkomster och utgifter i statsbudgeten. Finanspolitiken påverkar till exempel arbetslösheten och värdet på den svenska kronan.
Riksbanken sköter penningpolitiken
Riksbanken är Sveriges centralbank och en av riksdagens myndigheter. Riksbanken har ansvaret för penningpolitiken. Genom att höja eller sänka räntan ska Riksbanken se till att inflationen i samhället ligger på en låg och stabil nivå.
Inkomster
Cirka 90 procent av statens inkomster kommer från skatter. Det är skatter på medborgarnas löner och andra inkomster, moms (mervärdesskatt) på varor vi köper och tullar på varor som importeras till Sverige.
Staten får också inkomster från utdelningar på och försäljning av aktier, från EU-bidrag och när andra länder betalar tillbaka sina lån till Sverige.
Här är några exempel på inkomster som staten har:
- Skatter (till exempel inkomstskatt, moms, tullar)
- Inkomster av statens verksamhet (till exempel avgifter för etikprövning av forskning som gäller människor)
- Inkomster från försäljning av aktier, byggnader, maskiner och mark
- Återbetalningar av lån från andra länder
- Avskrivningar (till exempel på fastigheter), amorteringar och statliga pensionsavgifter
- Bidrag från EU
Utgifter
I statsbudgeten finns 27 så kallade utgiftsområden som till exempel studiestöd, energi, kommunikationer och försvaret. Statens utgifter består av många olika typer av utbetalningar. En stor del är bidrag till socialförsäkringarna.
Här är några exempel på utgifter som staten har:
- Utbildning
- Försvaret
- Polisen
- Bidrag till arbetslöshetsersättning
- Bidrag till kommunerna
- Avgiften till EU
Skulder
När staten har större utgifter än inkomster lånar staten pengar i Sverige och andra länder. Statens sammantagna skulder utgör Sveriges statsskuld. När det är underskott i statsbudgeten ökar statsskulden, och när det är överskott i statsbudgeten minskar statsskulden.
Riksgälden är den myndighet som sköter Sveriges statsskuld. På Riksgäldens webbplats kan du läsa mer om statsskulden och se hur stor den är.
Kommunernas och landstingens ansvar
Kommunerna ansvarar för sådant som ligger nära medborgarna. Det gäller grund- och gymnasieskolan, förskolan, äldreomsorgen, vägar, vatten och avlopp och energifrågor.
Landstingen har hand om sådant som är för dyrt för en ensam kommun att sköta. Huvuduppgiften är att sköta den offentliga hälso- och sjukvården. Landstingen driver också den offentliga tandvården, det vill säga folktandvården, och planerar både den privata och offentliga tandvården.
Landstingen ansvarar tillsammans med kommunerna för kollektivtrafiken i de olika länen.
Läs mer om:
Riksdagens uppgifter
Riksdagen beslutar om lagar
Riksdagen kontrollerar regeringen
Riksdagen arbetar med EU-frågor
Riksdagen och utrikespolitiken
Källa: