När en gäldenär själv lämnar in en konkursansökan ska han bifoga en förteckning över tillgångar och skulder. Om en sådan är inlämnad bildar den utgångspunkt för konkursförvaltarens fortsatta arbete, om inte får förvaltaren tillsammans med gäldenären, dennes revisor m.fl. upprätta en förteckning över samtliga tillgångar och skulder från grunden. Ibland finns tillgångar som inte ingår i konkursboet. Skulder till vissa borgenärer är lätta att identifiera t.ex. sådana med förmånsrätt, medan andra kräver mer efterforskning.
Vilken egendom, vilka tillgångar, ingår då i ett konkursbo? I Konkurslagens tredje kapitel hittar vi vilken egendom som anses tillhöra konkursboet, det är all
- egendom som tillhörde gäldenären när konkursbeslutet meddelades
- egendom som tillfaller honom under konkursen
- egendom som kan tillföras boet genom återvinning
Här kan vi se att det är stor skillnad på vilken egendom som kan tas i anspråk om gäldenären är en fysisk person respektive en juridisk person (t.ex. ett AB) som är försatt i konkurs. Det som ingår i konkursen för ett AB är begränsat till aktiebolagets tillgångar förutom om ägaren/ägarna gått i personlig borgen för lån etc. I vissa fall kan ägare och styrelsemedlemmar bli personligen ansvarig för skulder genom att man underlåtit att genomföra vissa handlingar eller medvetet utfört andra av t.ex. brottslig karaktär.
Kraven på egendomen är att den ägs av gäldenären, kan överlåtas, att den är utmätningsbar och att den har ett förmögenhetsvärde d.v.s. har ett marknadsvärde. Det finns viss egendom som är svår att hantera i en konkurs såsom patent, varumärke, mönster, annan upphovsrätt.
Ibland upptäcks, efter att en konkurs avslutats, att gäldenären haft tillgångar som borde ingått i konkursboet. Om så är fallet kan en så kallad efterutdelning göras.
En konkursförvaltare kan begära utmätning av en gäldenärs lön på det belopp som överstiger förbehållsbeloppet.
Egendom kan också återvinnas. Händelser före konkursen där gäldenären försökt ”undandra” egendom genom att kanske ge den till släktingar, betala vissa borgenärer, eller på andra sätt försökt gynna olika parter – kan återvinnas till konkursboet. Dessa otillbörliga handlingar förklaras då ogiltiga. Ett exempel som kan leda till återvinning är att gäldenären tagit ut/betalt oskäligt höga löner, arvoden, pensioner mm. Det är den del som överstiger vad som kan anses vara rimligt/normalt där återvinning kan ske. Betalningar som gjorts före en konkurs och som kan anses vara av normal karaktär beroende på verksamheten och dess omfattning kan inte återvinnas.
Gäldenären här enligt 5 kapitlet i Utsökningsbalken dock rätt att behålla viss egendom, exempelvis:
- kläder och andra föremål för gäldenärens personliga bruk
- möbler, husgeråd och annan utrustning, i den mån egendomen är nödvändig för ett hem och dess skötsel
- arbetsredskap och annan utrustning som behövs för gäldenärens förvärvsverksamhet
- föremål med övervägande personligt värde för gäldenären
- hyresrätt till lägenhet som tjänar gäldenären till stadigvarande bostad eller behövs för hans förvärvsverksamhet, även om hyresrätten får överlåtas
- bostadsrätt till lägenhet som tjänar gäldenären till stadigvarande bostad, såvida ej gäldenären vid förvärv av bostadsrätten har åsidosatt tillbörlig hänsyn mot sina borgenärer eller det med hänsyn till gäldenärens behov och bostadsrättens värde är oskäligt att bostadsrätten undantas från utmätning
- pengar, banktillgodohavanden m.m. som täcker det förväntade behovet under en månad
Som vi beskrivit ovan ska konkursförvaltaren ta reda på konkursboets samtliga tillgångar och uppskatta deras värde. Det ger tillgångssidan.
Vilka skulder konkursboet har ska också noga utredas. Genom att gå igenom avtal, räkenskapsmaterial, fråga gäldenären m.m. försöker konkursförvaltaren hitta samtliga borgenärer och de summor konkursboet är skyldigt.
När detta arbete är gjort jämförs tillgångssidan med skuldsidan. Konkurs- förvaltaren ser efter denna sammanställning om det finns tillgångar i konkursboet som kan räcka till en utdelning. I många fall finns inte tillgångar som räcker ens till att betala konkurskostnaderna. Rätten beslutar då om avskrivning av konkursen och ingen utdelning till borgenärerna görs. Finns däremot tillgångar fördelas de mellan borgenärerna enligt vissa principer (efter att de förvandlats till pengar). Här spelar vissa borgenärers förmånsrätt en viktig roll.
Läs mer om:
Konkursbeslutet
Konkursförfarandet
Näringsförbud
Förmånsrätt
Statlig lönegaranti
Avskrivning av konkurs
Utdelningsförfarandet
Preskription
Tillsyn & Överklagan