Observera att konsumentkreditlagen gäller om företaget står för eller förmedlar krediten. Lagen gäller inte om kunden lånat pengar på annat sätt (till exempel i bank) för att kunna köpa varan.
Du får, som näringsidkare, inte tillämpa sämre avtalsvillkor än de som föreskrivs i konsumentkreditlagen.Det står dig givetvis fritt att erbjuda bättre villkor om det finns anledning till det.
Begrepp
Det finns ett antal begrepp i konsumentkreditlagen som är viktiga att känna till och som definieras i lagtexten.
- konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet,
- näringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten,
- kreditgivare: den som lämnar krediten eller övertar den ursprungliga kreditgivarens fordran,
- kreditavtal: ett avtal om lån, kontokredit, betalningsanstånd eller liknande,
- kontokredit: ett kreditavtal som innebär en fortlöpande rätt att utnyttja ett kreditutrymme,
- kreditköp: ett köp av en vara eller tjänst som finansieras genom en kredit som lämnas av
– säljaren, eller
– annan kreditgivare, om det görs på grund av en överenskommelse mellan denne och säljaren eller om varan eller tjänsten anges i kreditavtalet, - kontantpris: det pris till vilket en vara eller tjänst vanligen erbjuds konsumenter mot kontant betalning,
- kreditkostnad: det sammanlagda beloppet av räntor, avgifter och andra kostnader som konsumenten ska betala med anledning av krediten, dock med undantag för notariatsavgifter,
- kreditfordran: summan av kreditbeloppet och kreditkostnaden,
- kreditränta: räntekostnaden per år för den vid varje tid obetalda delen av skulden angiven som en ränta,
- effektiv ränta: kreditkostnaden angiven som en årlig ränta beräknad på kreditbeloppet, i förekommande fall med hänsyn tagen till att delbetalningar ska göras under den löpande kredittiden.
Kreditköp
Med kreditköp menas att det säljande företaget lämnar anstånd med hela eller delar av betalningen antingen. Detta kan vara antingen ett lån från säljaren till konsumenten (jfr. fakturering) eller ett lån hos någon kreditgivare som säljaren har samarbete med.
Ett avtal som innebär en uthyrning där kunden slutligen skall överta varan, är även det att beteckna som ett kreditköp.
Lägg märke till att köp via kreditkort eller via ett lån direkt mellan kunden och en kreditgivare (till exempel en bank) inte är att betrakta som ett kreditköp.
Det säljande företaget kan inte, mot konsumenten, avtala sämre villkor än vad som anges i konsumentkreditlagen.
I lagen sägs också att säljaren skall iaktta god kreditgivningssed och på så sätt ta till vara konsumentens intresse med tillämplig omsorg (§ 6).
Näringsidkaren (säljaren) ska vid marknadsföring av kreditavtal, med angivande av ett representativt exempel, lämna information om den effektiva räntan för krediten.
Om någon annan räntesats eller sifferuppgift än den effektiva räntan anges i marknadsföringen, ska näringsidkaren dessutom, med angivande av ett representativt exempel, lämna information om
1. krediträntan, med angivande av om den är bunden eller rörlig,
2. avgifter och andra kostnader som utgör en del av kreditkostnaden,
3. kreditbeloppet,
4. kreditavtalets löptid,
5. det sammanlagda belopp som ska betalas av konsumenten och storleken på avbetalningar, och
6. kontantpriset och den kontantinsats som krävs vid kreditköp.
Information innan ett kreditavtal ingås
8 §Näringsidkaren ska i rimlig tid innan ett kreditavtal ingås ge konsumenten information om
1. vilket slags kredit det rör sig om,
2. kreditgivarens och kreditförmedlarens namn, organisationsnummer och adress,
3. kreditbeloppet och villkoren för utnyttjandet av krediten,
4. kreditavtalets löptid,
5. varan eller tjänsten och dess kontantpris vid kreditköp,
6. krediträntan, villkoren för krediträntan med angivande av referensindex eller referensräntor samt tidpunkter, förfaranden och andra villkor för ändring av krediträntan,
7. den effektiva räntan, med angivande av ett representativt exempel, och det sammanlagda belopp som ska betalas av konsumenten,
8. avbetalningarnas storlek, antal och förfallotidpunkter samt den ordning enligt vilken betalningarna ska fördelas på krediter med olika krediträntor; om en betalning inte avräknas utan sparas eller investeras för konsumentens räkning, ska det anges,
9. avgifter med anledning av kreditavtalet och villkoren för ändring av avgifterna,
10. notariatsavgifter,
11. skyldighet att ingå ett avtal om en kompletterande tjänst till kreditavtalet,
12. dröjsmålsräntan och villkoren för ändring av den samt avgifter som ska betalas när avtalsförpliktelser inte fullgörs,
13. påföljder vid dröjsmål med betalning,
14. begärda säkerheter,
15. förekomst eller avsaknad av ångerrätt,
16. konsumentens rätt till förtidsbetalning samt kreditgivarens rätt till ränteskillnadsersättning och hur denna ersättning ska beräknas,
17. konsumentens rätt att få information om att en kredit inte beviljats,
18. konsumentens rätt att få ett utkast till ett kreditavtal, och
19. den tid under vilken erbjudandet gäller.
Ett kreditavtal skall ingås skriftligen och skrivas under av konsumenten, som skall få en kopia av avtalet.
I vissa fall, särskilt vid större krediter, kan det vara nödvändigt att kontrollera hela hushållets ekonomi.
Det enklaste sättet för det säljande företaget är att i stället för att göra en egen kreditprövning, köpa in tjänsten av ett av de många företag som specialiserar sig på just kreditupplysningar.
Tänk på att vid till exempel skilsmässa eller dödsfall, då en av makarna vill överta hela krediten, måste det göras en förnyad kreditprövning för att säker- ställa att han eller hon klarar av att betala hela krediten själv.
Att konsumenten är kreditvärdig enligt kreditprövningen betyder inte att det säljande företaget måste bevilja krediten. Det hör till god kreditgivningssed att konsumenten i ett sådant fall får reda på skälet till att krediten inte beviljas.
Säkerhet
När det gäller större belopp skall kreditgivaren kräva någon form av säkerhet för sin fordran. De vanligaste säkerheterna är:
- Borgen, konsumenten skaffar en eller flera borgensmän.
- Pantskrivning av lös egendom, konsumenten lämnar lös egendom i pant för krediten.
- Inteckning i fast egendom, den vanligaste säkerheten vid fastighetsköp.
Kontantinsats
Vid kreditköp av en vara ska säljaren ta ut en kontantinsats av köparen i enlighet med god kreditgivningssed. Kontantinsatsen ska motsvara minst 20 procent av varans kontantpris, om inte särskilda förhållanden föranleder annat.
Som kontantinsats anses inte betalning med medel som köparen får låna av säljaren eller av någon annan kreditgivare på grund av en överenskommelse mellan denne och säljaren.
Betala skulden i förtid
Konsumentkreditlagen: ”Konsumenten har rätt att betala sin skuld till kreditgivaren före den avtalade förfallotiden.”
Konsumenten skall betala ränta och andra avgifter för tiden fram till den i förtid gjorda betalningen.
Kreditgivaren får inte kräva någon ersättning för att skulden betalts i förtid. Om räntan för krediten är bunden för hela eller del av avtalstiden och om kredit- givaren gjort förbehåll för det, har han rätt att för den återstående avtalstiden kräva ränteskillnadsersättning av kredittagaren.
Om köparen inte betalar av krediten i tid kan kreditgivaren ha rätt att säga upp krediten. Då kan kreditgivaren kräva att köparen betalar av den återstående delen av krediten i förskott.
Återtagande av varan
Kreditgivaren kan återta varan om köparen inte sköter betalningarna. Säljaren måste i så fall upplysa om detta vid köpet av varan.
Ett sådant villkor kallas för återtagandeförbehåll och måste stå med i avtalet.
Läs hela Konsumentkreditlagen
Läs mer om:
Marknadsföringslagen
Prisinformationslagen
Produktsäkerhetslagen
Produktansvarslagen
Lag om distansavtal och avtal utanför affärslokaler
Konsumentköplagen
Konsumenttjänstlagen
Konkurrenslagen
Köplagen
PuL, Personuppgiftslagen