Förutsättningar för skadestånd
”1 § Skadestånd enligt denna lag betalas för personskada som en produkt har orsakat på grund av en säkerhetsbrist.”
Om produkten har orsakat en sakskada på grund av en säkerhetsbrist på enskild egendom utgår också skadestånd.
”2 § Med produkter avses i denna lag lösa saker. En produkt som har infogats eller på annat sätt blivit en beståndsdel i någon annan lös egendom eller i fast egendom skall alltjämt anses i lagens mening utgöra en produkt för sig.
Om en skada har uppstått till följd av en säkerhetsbrist hos en produkt som utgör en beståndsdel i en annan produkt, skall båda produkterna anses ha orsakat skadan.”
”3 § En produkt har en säkerhetsbrist, om produkten inte är så säker som skäligen kan förväntas. Säkerheten skall bedömas med hänsyn till hur produkten kunnat förutses bli använd och hur den har marknadsförts samt med hänsyn till bruksanvisningar, tidpunkt då produkten satts i omlopp och övriga omständigheter.”
”5 § Avtalsvillkor som inskränker ansvaret enligt denna lag är utan verkan.”
Paragraf 5 innebär att inga avtal gäller om de är skrivna på ett sådant sätt att ansvaret begränsas i förhållande till vad som står i lagen. Däremot går det naturligtvis att ha avtalsvillkor som gynnar konsumenten mer än vad lagen kräver.
Vem är skadeståndsskyldig
- Den som tillverkat, frambringat eller insamlat den skadegörande produkten.
- Importören. (Den som har importerat produkten till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet för att sätta den i omlopp där)
- Den som för att sätta produkten i omlopp har importerat den från en stat som ingår i Europeiska frihandelsorganisationen (EFTA-stat) till Europeiska gemenskapen (EG) eller från EG till en EFTA-stat eller från en EFTA-stat till en annan EFTA-stat.
- Den som har marknadsfört produkten som sin genom att förse den med sitt namn eller varumärke eller något annat särskiljande kännetecken.
För den skadelidande gäller en självrisk på 3500 kr om skadan gäller egendom. För personskada gäller ingen självrisk.
Om den skadelidande själv medverkat till skadan kan han bli utan ersättning. I normalfallet sker en jämkning.
Preskription
”12 § Den som vill ha ersättning enligt denna lag skall väcka talan inom tre år från det att han fick eller borde ha fått kännedom om att fordringen kunde göras gällande.
Talan om ersättning måste dock väckas inom tio år från det att den som påstås vara skadeståndsskyldig satte den skadegörande produkten i omlopp.
Den som inte väcker talan i tid har inte rätt till ersättning.”
Läs mer om:
Marknadsföringslagen
Prisinformationslagen
Produktsäkerhetslagen
Lag om distansavtal och avtal utanför affärslokaler
Konsumentköplagen
Konsumenttjänstlagen
Konsumentkreditlagen
Konkurrenslagen
Köplagen
PuL, Personuppgiftslagen