Många frågeställningar är dock fortfarande de samma när man ska beställa trycksaker. Vilket papper ska man trycka på och hur stor ska upplagan vara? Vilken storlek och hur många färger? Limmas eller häftas?
Många av frågorna är en kostnadsfråga, men den viktigaste frågan när det gäller reklamtrycksaker är Vad är målet med trycksaken? Ska den informera, sälja eller profilera?
Tryckmetoder
Det finns många olika sätt att överföra ett original till papper. En del av dessa är
- Högtryck
- Djuptryck
- Screentryck
- Yttryck
Det vanligaste sättet är ett yttryck som kallas offset och går ut på att man överför originalet till en tryckplåt. Offsettekniken är binär, d.v.s. antingen trycks färgen eller inte, så tonskalan i originalet måste simuleras. Detta görs genom att man först överför originalet i punktform (raster) till en transparent grafisk film. Punkternas olika storlek ger en illusion av olika tonvärden.
För att kunna göra överföringen används en s.k. RIP (Raster Image Processor) som förvandlar instruktionerna till fotosättaren som sedan skriver ut filmen. Hela processen att överföra originalet till tryckplåten sammanfattas i ordet repro.
|
Princip för offsettryck |
 |
| Princip för yttryck/boktryck Färgen förs på en kliché där den avsätter sig på de ytor som är upphöjda. Därefter pressas pappret mot tryckytan med hjälp av en tryckcylinder. |
 |
| Princip för djuptryck Originalet är etsat på en kopparplåt som passerar genom ett färgtråg. Färgen lägger sig i fördjupningarna och avsätt på pappret med hjälp av en mottryckscylinder. |
 |
Princip för screentryck/schablontryck
En finmaskig duk spänns upp i en ram och prepareras med ljuskänslig färg. Därefter läggs originalet ovanpå och duken belyses. Där ljuset gått igenom originalet kan den ljuskänsliga färgen tvättas bort och därmed även tryckfärgen pressas genom duken. Färgen pressas genom duken med hjälp av en gummi- raka (maskinellt eller för hand) på det underliggande tryckmaterialet. Screen- tryck används som tryckmetod på t.ex. textil, glas och metall.
Rastertätheten (avståndet mellan punkterna) mäts i linjer per tum, lpi (Lines Per Inch). Beroende på vad det är för slags papper man ska trycka på används olika täthet på rastret. På tidningspapper och kartong räcker oftast 75 lpi, på bestruket papper (t.ex. ”vanliga” broschyrer och liknande) använder man 133 lpi och på konsttryck eller dubbelbestruket papper går man så högt som 150 lpi.
Vid flerfärgstryck separeras färgerna i originalet och det görs en tryckplåt för varje färg. Fyrfärgstryck delas upp i de fyra färgerna cyan, magenta, gul (yellow) och svart (blacK) och färgerna förkortas CMYK.
Här är det viktigt vid digital originalframställning att en bild, text eller illustration inte är gjord i RGB-skalan. Denna skala (Röd, Grön, Blå) används för visande av färger på tex din datorskärm och skulle ett fyrfärgstryck innehålla en sådan bild blir färgerna fel.
Bildtyper
Det finns två typer av bilder i den digitala världen. Den ena är s.k. vektorgrafik och består av linjer och geometriska figurer med olika tjocklek och fyllning. Vektorer kan man förstora och förminska utan att kvalitén på bilden påverkas.
Exempel på vektorgrafik
Bilden är omvandlad till s.k. bitmapp för att kunna publiceras på sidan.
Den andra typen av bild är bitmappar. Dessa består av ett antal pixlar (=fyrkantiga punkter), där varje pixel har en bestämd färg. När man digitalt läser in t.ex. ett foto, omvandlas den till en sådan punktuppbyggd bild. Likaså omvandlar man vektorgrafik till någon form av bitmapp före tryckning.
Bildupplösning
För att en bild eller illustration ska bli bra i tryck måste den ha en viss upp- lösning. En bild som läses in digitalt omvandlas till ett antal fyrkantiga punkter – pixlar – och ju fler pixlar desto mer information innehåller den. Denna kvalité mäts i punkter per tum, dpi (Dots Per Inch) och är ett mått på hur många pixlar i rad det ryms på en tum. Ju fler pixlar en bild har, desto bättre blir den i tryck. Nackdelen är förstås att ju högre upplösning en bild har, desto större plats (minnesmässigt i datorn) tar den.
För att veta vilken upplösning en bild bör ha, utgår man från den rastertäthet som används vid tryckningen. För att resultatet vid omvandling till rasterpunkter ska bli bra, krävs det fyra gånger så många pixlar – två gånger på höjden och två gånger på bredden. Det enklaste sättet är alltså att fördubbla lpi-talet vilket ger ett värde för upplösningen mätt i dpi. En trycksak med rastertäthet 133 lpi kräver alltså bilder med en upplösning om minst 266 dpi.
Pixel = Picture Element, den minsta beståndsdelen i en digitalt inläst bild.
Exempel på kvalitetsförsämring vid olika upplösningar
 |
 |
 |
| 266 dpi | 50 dpi | 25 dpi |
Skärmupplösning
Det är viktigt att särskilja bilder som bara ska användas i datorn eller publiceras på Internet och sådana som ska tryckas. För att få ett bra resultat på t.ex. Internet räcker det att bilden håller 72 dpi eftersom en dataskärm ännu inte kan visa fler punkter per tum. Glöm inte heller att kontrollera om en bild ligger i RGB eller CMYK-skala!
En bild som sparas ner från Internet räcker oftast inte kvalitetsmässigt att använda vid tryckning! Om du ska använda en sådan bild så kontrollera bildens kvalitet innan!
Upphovsrätt
Text, illustrationer och foto skyddas i Lagen om upphovsrätt (1960:729). Undersök noggrant om du har rätt att använda sådant material innan du tar med det i din reklam eller marknadsföring!
© Tommy Ohlsson
Läs mer om:
Reklam
Traditionella reklamkanaler
Internet
Reklam via e-post
PR – public relations
En bärande kommunikationsidé
Kampanjplan
Samarbete med reklambyrå
Viktiga begrepp som bör kunnas
Logotyper och varumärken
Text och typografi
Bilder och färger i trycksammanhang