Syftet med att dokumentera vad som har sagts vid rådgivningstillfället är bland annat att i efterhand kunna avgöra på vilka grunder rådgivaren har lämnat sina råd. Det blir också enklare att utreda vad som egentligen har sagts vid en eventuell tvist. Det är inte ovanligt att konsumentens och rådgivarens minnesbild om vad som sades vid rådgivningstillfället skiljer sig åt. Det är noga reglerat av Finansinspektionen och Konsumentverket vilka uppgifter som ska dokumenteras och hur dokumentationen ska utföras.
Dokumentationen kan ske på olika sätt. Samtal kan spelas in, skrivas ned på papper eller i ett elektroniskt dokument. Det är den som lämnar råden som ska dokumentera dessa.
Alla uppgifter som har dokumenterats ska arkiveras hos företaget. Eftersom en konsument kan begära skadestånd i tio år efter rådgivningen bör dokumentationen finnas arkiverad åtminstone så länge.
Källa: Konsumenternas vägledning om bank och försäkring, Mars 2012